Idag skulle vi ut och galoppera med Johanna och Jumanji, Karin och Love. Det blev väl dock inte riktigt lika mycket galopp som det brukar bli, om man säger så. Både Miro och Jumanji var galna, nog för att de brukar bli lite småtaggade men så de höll på idag har de aldrig gjort förut. Miro brukar visserligen bli lite till sig när han har mer än en som sällskap, men såhär har han aldrig blivit?

Blev i alla fall någa galoppvändor och att galoppera var det minsta problemet. Det där med att fatta galopp däremot var inte det lättaste, därför blev det bara högergalopp idag. På ett sätt positivt att han väljer det själv, kommer ihåg ibörjan hur vi kämpade för att få någon anna galopp än vänster ute. Kan i alla fall tillägga att det inte är speciellt lätt att sitta kvar när Miro blir stressad, överladdning på det gör inte saken värre. Tur balansen finns!

Jaja, det blev kanske inte riktigt som planerat. Efter en stund skrittade vi i alla fall hemåt igen. En slambil blockerade delvis vägen hemåt, men Miro var jättemodig och gick förbi den med mig vid sin sida.

Känner att det här inlägget blev väldigt rörigt, ja.

Miro, den lilla skitponnyn, har inte glömt bort hur man förstör täcken över sommaren kan jag säga. Under förra täckessäsongen tror jag allt att han lyckades ha sönder alla Jumanjis täcken på något sätt. I år har han redan haft sönder ett täcke, idag har han avverkat det andra.

Även om skadorna inte är större än revor, så känns det ändå otroligt tråkigt och onödigt. Jag menar, att behöva laga täcken var och varannan dag är inte speciellt roligt. Dessutom gör de att täckerna inte blir lika vattentäta, i och med att sömmarna släpper in vatten. Det känns så tråkigt att behöva lägga ner massor av pengar på täcken som sedan ska förstöras inom en tid.

Jumanji har den senaste veckan fått vara en "ponnyponny" med Mios lila stjärntäcke, det sista vattentäta regntäcket i vår garderob. Miros regntäcke är lite för kort för Jumanji, annars hade det varit ett alternativ eftersom Miro inte är i lika stort behov av täcke. Det känns dessutom lite tidigt att lägga på ett fodrat täcke nu när det är så pass varmt ute. Hittade i alla fall på ett regntäcke, vet inte hur det håller vattnet riktigt men enligt vädret skulle det vara uppehåll imorgon. Vi får hoppas på det bästa!

Idag fick båda ponnyerna vila, därför passade jag på att fixa lite extra i stallet istället. Både Miro och Jumanji står på permanentbädd, vilket jag både ser för och nackdelar med. För Jumanjis del är det absolut bäst eftersom han är väldigt dammkänslig och för Miros spelar det egentligen ingen roll, men det är även eklare med att ha de på bädd eftersom vi oftast måste mocka när de står inne i boxen.

Idag har jag i alla fall återgärdat deras bäddar lite, de var lite småblöta och Miro var extrem tungmockad. Jag skalade därför av en bit av Jumanjis blöta och en del av Miros överblivna spån, sedan strödde jag på stallosan innan det nya spåret las in. Fint och fräscht blev det! I Jumanjis box fixade jag även till vattenhörnen, tog bort blött spån och fixade till de spånfria zonerna.

Diskade sedan noggrant ur Jumanjis vatten- och foderhinkar, vanligtvis skrubbar vi bara ur de med vatten och diskborste men idag använde jag även lite medel. Så nu är även de riktigt fräscha! Ponnyerna blev pussade på och avborstade, nöjda och glada.

Idag var det otroligt roligt att får rida Jumanji, han var så fin. Det är alltis svårt att rida honom efter Miro, men idag fungerade det faktiskt förvånadsvärt bra. Jag hade lite svårt att veta hur mycket jag kudne pressa i traven, Miro har ju lite mer i gång i sig.

Började med att, precis som på Miro, att bara värma upp längs fyrkantsspåret i alla gångarter. Jobbade sedan bara lite lätt i trav under fortsatt lättridning innan jag valde att galoppera honom på en stor volt i båda varven. Han var så fin, så fin. Tog tag i bettet, följde voltspåret som ingenting och jobbade verkligen superbra. En helt enormt underbar känsla! Valde sedan att trava av, växlade lite varv hit och dit innan vi avsluta med lite skritt. Passet tog ganska precis en halvtimme, vilket jag räckte alldeles utmärkt för dagen.

Jag är så nöjd med honom. Känslan av att han suger tag i båda tyglarna, den är härlig den. I galoppen kunde jag rida honom på bara vänstertygeln utan problem, det är ett gott tecken. Jumanji jobbade dessutom i en låg och rund form, med höjd rygg och var mjuk och fin i sidorna. Han har verkligen varit fin den här veckan, duktiga och fina killen!

Dressyr i en blöt paddock, Miro förvandlades till den fina damen Mira som absolut inte ville bli blöt om hovarna. Jag lovar, hade vi tokgalopperat och busat bara hade han inte brytt sig för fem öre! För att se det från den ljusa sidan kändes Miro väldigt mjuk och fin i kroppen, dock backade han av lite på grund av underlaget (inte helt ovanligt så).

Red fram väldigt simpelt, bara längs fyrkantsspåret i alla gångarter. När jag kände mig nöjd med framridningen satte jag mig ner i traven och försökte rida ihop honom lite, red dock bara korta intervaller och sedan lite skritt för att behålla min fokus. Även om det kändes lite lojt så fick jag en bra känsla i alla fall. Övrgick sedan till lite galopparbete där jag varierade mellan arbetsgalopp och lite mer samlad galopp, höll mig längs fyrkantsspåret men la in lite 10-15m volter här och var. I volterna fokuserade jag verkligen på att inte rida iväg utan fortsätta i samling.

Jag fick en bra känsla i galoppen och därför gjorde jag lite galopp-halt övergångar, vilket fungerade helt okej. Han blir väldigt stark och på när jag ska göra halt, lyssnar egentligen ganska bra men sedan gör han precis som han gjorde i traven förut. Han dyrker liksom ner i halten och ställer sig lite på tvären, men vi jobbar på det. Fatta från halt fungerar i alla fall bra. Avslutade det hela med att fatta från ryggning, vilket förvånandsvärt fungerade! Jag trodde han skulle sura ur totalt, men inte en endaste min gjorde han. Halterna och fattningarna är kanske inte världens finaste ännu, men det är helt nytt för mig och det kommer med mer övning, det är jag säker på. Nöjd med våra insatser i vilket fall.

Avslutade sedan med att trava av honom igen, naturligtvis i en nedlagt form. Jag är väldigt nöjd med passet, även om han kändes lite loj så var han fortfarande otroligt fin i sidorna. Han kändes dessutom reglerbar och lyssnade fint i övrigt. Finaste Miro!

Känslan av att sluta tidigt på fredagar är underbart. Den här helgen har jag dessutom båda ponnyerna för mig själv, vilket betydde att det var dubbelt upp av allt. Började med mockningen och Jumanjis vatten, innan jag red dem den ena efter den andra. Både pojkarna var duktiga och skötte sig bra, men me rom det i separata inlägg.

När båda ponnyerna var ridna plockade jag bort alla grejor innan jag fixade med Jumanjis foder, allting var färdigt precis enligt mina planer! Tittade när Filippa (en av mina kusiner) red sin första ridlektion, ni kanske minns att hon ridit Jumanji någon gång tidigare? Idag fick hon rida på Blacky och leendet på hennes läppar var stor, precis som vanligt.

Pussade sedan ponnyerna hej då innan jag gick hem. Ärligt talat är det ganska skönt att kunna vara hemma vid sju på en fredagkväll!

Red ett lösgörande bass idag med fokus på den lägre formen. Började med att trava fram en stund åt båda varv, på ett fyrkantsspår. Miro ville gärna släppa högerbak och var inte så glad på mig när han inte fick lägga sig i innertygeln i högervarvet, han blir verkligen lite smågrinig när han inte får som han vill ibland.

Efter framtravningen tog jag lite galopp, rullade bara på i lättsits. Han fick därefter en längre skrittpaus innan vi tog lite voltarbete i trav, låg på en ganska stor volt som jag sedan ökade och minskade. I vänstervarvet kändes det riktigt bra faktiskt, i högervarvet ville han inte riktigt acceptera att han inte fick lägga sig i innertygeln bara. Men det är bara att rida igenom, han lär sig snart att släppa det (det är ju en ovana som jag lärt honom, fy på mig).

Avrundade det hela med att arbeta lite i galopp, fattade galopp från både skritt och halt och varierade sedan mellan att rida rätvänd galopp och förvänd. Miro blir verkligen så taggad, söta lilla ponnyn. Sist men inte minst travade jag av och då kändes han mycket jämnare i handen, dessutom fick han med sig högerbak utan problem! Jag är nöjd med passet.

Idag fixade jag till en ridfri dag, har haft en hel del skolarbeta och idag kände jag att det var bäst för mig att inte ha några ridkrav. Johanna ffick rida Miro idag och sedan motionerade mamma Jumanji. Miro fick därför småskutta lite idag vilket givetvis gjorde honom extremt lycklig.

Såklart kunde jag inte hålla mig från stallet, givetvis måste jag dit för att pussa och se till att prinsarna verkligen lever. Mamma och Johanna fick dessutom lite hjälp när de red, jag var däremot osmart och hade skor med hål i vilket resulterade i blöta fötter eftersom ridbanan var både lerig och blöt. Knotten var dessutom väldigt ihärdiga, när ska de frysa ihjäl egentligen?

Imorgon blir det ridning som vanligt igen, ridplaneringen för veckan är planerad nästan in i den minsta detaljen!

Jag vill ha massor utav snö i vinter, utan skare så vi kan pulsa! Bilden är från 2010.

Miro fick sig idag en promenad för att få röra på sig lite lagom mycket efter gårdagens dressyrträning. Som alltid fokuserade jag på att han skulle trampa på ordentligt med ett bra övertramp, samtidigt som han sänker huvudet och kommer upp med ryggen. Jag tycker att han skötte sig riktigt bra, även om han var lite smålat till och från. Avslutade även med lite stretching, ingen protest där heller.

Idag gick jag till stallet med inställningen att vi skulle ha dressyr på lektionen, men se där hur svårt det är att gissa sig till vad man har när man inte hittar schemat. Det visade sig vara teori vilket var lite roligt faktiskt, jag missar tyvärr de flesta teorilektioner eftersom de oftast ligger samtidigt som mina träningar för Göran.

Dagens lektion ägnades i alla fall åt att skriva målsättningar i både hoppning och dressyr, jag hann dock bara skriva dressyren under lektionen eftersom jag deltog och lyssnade på flertalet olika diskussioner istället. Alla var dock sammankopplade med målsättningen, så vi pratade helt enkelt om relevanta saker. Dressyrens mål riktade jag i vilket fall in på min sits, därför skrev jag helt enkelt en plan på hur jag ska göra för att bli av med mina olater där. Det var ganska enkelt gjort eftersom jag jobbat mycket med just det nu på slutet, så "återgärdsprogrammet" blev väldigt konkret. Egentligen skulle jag kunna sätta upp massor utav mål som jag har i huvudet, men nu valde jag att rikta in mig på sitsen eftersom det känns absolut enklast och relevant. Fixar jag sitsen så tror jag att jag får mycket hjälp att komma vidare.

Nu ska jag sätta mig ner och skriva ner målen för hoppningen, där blir nog dock inte målen lika utvecklade som inom dressyren. Det blir inga stora mål och jag tror att jag framför allt kommer rikta in mig på självsäkerhet och förtroende, det visar sig helt enkelt!

Rebell i vintras. Och något som jag inte berättat, tror jag, är att det kommit ytterligare två stycken skimlar till klubben, var av en kom igår!

Igår var vi ut till Hedenslund och tränade för Pernilla, vilket resulterade i en sen hemkomst. Träningen blev i alla fall väldigt lyckad!

Vi började med att bara rida runt fyrkantsspåret för att hitta min sits där jag satt helt rätt utan att snegla åt höger eller något sådant, i det jobbade vi på att hitta en bra takt och steglängd. Till och från la vi även in lite 10m volter längs fyrkantsspåret. När vi började hitta allt längs fyrkantsspåret fick jag gå in på mittvolten och jobba i vänstervarv, där är det nämligen lite klurigt att få med sig alla delar. Det var först inga större problem att hitta det stora voltspåret, men sedan började vi att jobba med att minska volten. Att få med sig alla delar på den lilla volten var inte helt lätt, på ett ställe försökte han hela tiden flyta ut så fick jobba med att korrigera det innan det hände. När jag började få grepp om det flyttade vi ut på stora volten igen. Efter en del travarbete på volten jobbade vi i galopp istället, på samma sätt.

När vi var färdiga med vänstervolten började vi jobba på fyrkantsspåret igen, i trav. Fick träna på att samla ihop honom en bit för att sedan släppa fram igen. När vi tog upp honom så i formen blev han lite öppen, men annars tycker jag att det fungerade riktigt bra. Vi fick även göra några bakdelsvändningar och tänk sådan skillnad det kan vara, idag var det inte alls lika stora problem med dem. Visst, de var kanske inte perfekta men nog bra för att kunna visa upp i ett program.

Vi avslutade det hela med lite högergalopp, på fyrkantsspåret. Även här vi jag träna på att rida ihop honom ordentligt och i det lägga 10m volter, någonting som inte var helt lätt. Miro ville inte riktigt komma ihop, nu har han fått komma fram så mycket på slutet så då blev det lite jobbigt helt enkelt. Min ridning hängde inte alltid med heller. I volterna ville jag gärna rida på lite efter halva volten, men jag märkte tydligt skillnad på när jag gjorde det och när jag inte gjorde det. I den samlade galoppen volten runt blev det inte alls lika mycket sladd med rumpan. Jag fick sedan trava av lite på egen hand, lägga ner formen igen under lättridning.

Jag är väldigt nöjd med träningen! Miro kändes väldigt fin och det kändes som att jag red ordentligt. Det börjar verkligen krävas mer och mer ridning nu, men jag vet att det kommer bli riktigt bra så småning om. Känslan jag får på Miros rygg är verkligen obeskrivlig, han ger verkligen en sådan enorm ridkänsla. Dessutom, seg är det minsta han är! Han är snarare lite väl pigg och framåt, men det är bara roligt. Det känns verkligen som att fler och fler bitar börjar falla på plats.

Idag fick jag en hel hög med fina bilder från Karin på mig och Miro, från förra helgens starter i Storbyn. Bilderna är helt underbara, där ibland finns det flertalet nya favoritbilder kan jag säga. Miro är verkligen underbart vacker, jag kan ärligt talat inte se mig mätt på honom.

Jag är så oerhört glad att jag har Miro i mitt liv, han gör det så mycket enklare på något sätt. Det räcker med att se honom stå där i boxen eller hagen för att en varm våg ska skölja genom mitt hjärta. Just nu behövs han verkligen i mitt liv, livet är väldigt häktiskt och det är han som är min ljuspunkt. Varje morgon när jag går upp längtar jag tills jag får gå till stallet, för allt jag vill göra är att ge honom den där pussen på mulen och berätta för honom att han är bäst i världen.

Tack för att du är världens bästa Miro. ♥

Det fick bli ett kvällspass på min bästa i ridhuset idag. Tanken var att rida på stora banan för att få mycket utrymme, men med tanke på att den fortfarande var överfull med hinder (och plaskblöt) kändes ridhuset mer lämpligt idag.

Idag blev det mycket voltarbete där jag la väldigt mycket fokus på vad jag och Pernilla tränade på sist, känns som att det är en väldigt nyttig ridning just nu. Miro var väldigt fin och lösgjord redan från start, energi fanns det också en hel del utav. Växlade tempot fram åch tillbaka vart tionde steg i traven vilket fungerade helt utmärkt.

I galoppen ökade och minskade jag volten, när jag galopperat i båda varven och kände att jag fått ihop honom ordentligt testade jag lite galopp-halt övergångar. Förvånadsvärt lyssnade Miro riktigt bra, han lyssnade både bra på signal och vi fick till en helt klart godkänd benuppställning. Travarbetade sedan lite till, flyttade honom lite för skänkeln på volten och sådär. Avslutade det hela med lite mer galopp på volten sedan, innan jag travade av.

Jag är så nöjd med honom, han kändes verkligen fin! Visst går han och är lite smågrinig över att han inte längre bara får lägga sig i högerhanden men det bli bara bättre och bättre. Känns riktigt bra dessutom att veta att han kan vara såhär pass lösgjord, trots att han vilade igår + att han knappt stått ute i hagen på gruns av tävlingar i helgen.

Här kommer filmen från min och Miros ritt i LB:1 förra helgen. 192p - 66,21% belönades den här ritten med, en ritt som jag själv inte är helt nöjd med. Domarens slutkommentar löd:

 

"Prydlig och fint ridet! Ponny som arbetar i fin form, skulle dock önska mer nyanser och lite tydligare övergångar."

Jag håller helt klart med henne. Nyckeln till det är helt klart mer energi i honom, för får vi till det kommer vi kunna bjuda på framför allt mer nyanser. Just nu har vi fokuserat på stadigheten inne på banan, sedan kommer vi bygga upp med mer energi med tiden.

Jag vet att flera läsare har frågat efter film, så jag hoppas att ni uppskattar det här inlägget. Idag tog jag mig tid att fixa ihop den här filmen, det tog mig säkert en och en halv timme men det får det vara värt!

Dagen kan beskrivas med ett ord: regn. Helt otroligt vad det har regnat, banan var helt fylld av vatten men trots det kämpade sig ekipagen runt. Vi hade dessutom jour, men jag var bara med och tog ut hästarna och sedan var jag hästskötare/MER-bärare åt Johanna, hehe.

80cm (LD)
Ett stopp på hinder nummer ett och ett på nummer tre, utöver det en mycket bra runda! Johanna red bestämt och vid stoppen tog hon tid på sig innan hon red vidare, vilket ledde till fem tidsfel men det känns som en droppe i havet. Vi var nöjda över resultatet i vilket fall!

90cm (LC)
Vet ni vad de går in och gör? Jo, de går in och sätter dubbelnollan! Johanna red så bra, lugnt och sansat men med helt rätt stöttning. Jumanji hoppade även om han inte kom perfekt på hindren, men allting bara flöt på. Fattar ni, första dubbelnollan i LC, första gången de ens kommer vidare till omhoppning. De hamnade första utanför placering.

De har inte satt en nolla (omstarter borträknade) sedan i maj på hemmatävlingen, i en LD. Det här framgången kändes därför så otroligt härligt. Min kamera hade dött så jag fick inga bilder, men jag tror helt enkelt att det var meningen att jag skulle se det här med egna ögon och inte genom kameralinsen. Jag är så stolt över dem. 

Printscreens från filmen!

Idag bestämde jag mig för att ta ett skrittpass med Miro som skulle avslutas med trav, planerna höll jag dessutom. Miro var dock småstressad hela passet, de höll på att bygga banan till imorgon på stora ridbanan så det var folk och rörelse där uppe. De körde dessutom med fyrhjulingen.

Började i alla fall med en gammal och god klassiker, "lilla fyrkanten". Det är verkligen en superbra övning som jag inte förstår varför jag glömt upp, dags att börja ta upp den tror jag allt! Miro tog övningen bra och att göra kvartsvändningar på bakdelen var det minsta problemet faktiskt. När jag ridit övningen en stund red jag lite skänkelvikningar istället, som enligt mitt tycke blev bra. De flöt på bra och jag försökte störa honom så lite som möjligt. Avslutade skrittarbetet med att rida lite sluta i skritt.

Travarbetade honom sedan på ett fyrkantsspår ett steg innanför det ordinarie spåret. Det kändes som att han hittade en bra lite lägre form och jobbade bra i den. Avslutade med att göra några trav-skritt övergångar. Tog sedan igenom lite vändningar på bakdelen, vissa blev bra medan andra blev mindre bra på grund av att han var lite stressad.

Jag är nöjd med passet, som jag nämnde var Miro lite stressad så jag tar hänsyn till det. Ett tag var det dock lite läskigt, vi lyckades hamna jättenära staketet och där kom panikattack på panikattack. Han kortar liksom ihop sig jättemycket (och han är ju redan väldigt kort i både nacke och rygg!) och sedan taktar, småhoppar och småslänger sig han framåt och tillbaka. Ibland är det verkligen svårt att veta vad det är som skrämmer honom, för det kommer så plötsligt. Jag är glad att jag satt kvar i alla fall, för det var bra nära att jag fick smaka grus några gånger!

Idag har jag haft en helt ridfri dag, mycket bättre än en stallfri om ni frågar mig. Det här med stallfria dagar är inte riktigt min grej, oavsett om jag inte ska rida eller inte måste jag upp till stallet för att se till att mina guldkorn lever och mår bra.

Jag har idag skött allt stallarbete, med mockning, foder- och vattenfix. Tittade och fotade även Johannas hopplektion idag, hon och Jumanji fick den sista finslipningen inför helgens träningar idag. Passade på att fota lite bilder även på lektionshästarna, det är alltid roligt att ha. Speciellt på den lilla svarta ponnybusen, han är verkligen en lite stuttsboll när det kommer hinder in i leken. Saknar faktiskt den tiden en hel del, världens bästa Blacky!

Avslutade kvällen med att hjälpa Johanna att skutta lite med Miro. Miro var givetvis så taggad att han utan problem skulle sprungit till månen och tillbaka utan att blinka, om han så bara kunde. De började att galoppera över en bom bara, som jag sedan la upp på blockets lägsta hack. Vi höjde sedan upp det till mellersta där de låg och rullade över en bra stund. Vi avrundade det hela genom att lägga två bommar mellan två hinderstöd  som de fick galoppera över, sist men inte minst la upp det på det absolut lägsta! Miro tyckte inte att det var mycket till hinder, men för Johanna blev det en självförtroendehöjare!

Lite spontant blev det idag ett pass även på Jumanji. Från början hade jag tänkt rida lite lösgörande arbete, men det slutade med att Johanna övertalade mig att hoppa.

Började med att trava och galoppera fram, mest längs fyrkantsspåret med lite tempoväxlingar. I traven strävade jag efter en djupare form med kontakt på framför allt vänstertygeln. Galopparbetet blev lite frirare, rullade mest på i lättsits där. När vi var lite varma i kläderna travade vi över en bomserie åt båda hållen.

Hoppade sedan fram på ett litet räcke och sedan på ett lite högre. Första spången var helt okej, sedan kom några där jag hoppade före honom. Fick sedan till något bra igen. Johanna la då upp en kryssoxer, med väldigt låg bakbom så vi hoppade den och sedan bruten linje till ett räcke. Kom det några gånger till, + att jag vände snett igenom över ett annat räcke.

Jag blir lite kontrollfreak och vill ha 100% kontroll, det leder till att jag inte riktigt vågar rida honom framåt helt. På räckerna vågar jag släppa lite, men mot oxern är det svårare. Jag märker i alla fall att vi matchar varandra mycket bättre i språnget när jag vågar släppa fram, han hoppar dessutom upp sig mycket bättre. När jag fått till en runda som jag var nöjd med gav jag mig och travade sedan av.

Jag är nöjd med passet, kändes som jag fick hoppa lite mer på riktigt idag jämfört med sist! Då styrde och följde jag med, Jumanji hoppade. Idag däremot red jag lite mer och vågade hålla upp tempot, vilket leder till de bättre sprången. Han hoppar dessutom väldigt härligt, jag trodde det skulle vara läskigt att få "knuffen i rumpan", men ärligt talat så är det inte det. Nu får vi helt enkelt jobba vidare på det här, idag hoppade vi ju både oxer och räckerna låg på 60-65cm!

Känner att jag slår på stort just nu, andra dagen i rad som jag hoppar! JW-hjälmen är dessutom inhoppad nu, om intresseklubben antecknar.

Dressyrträning för Göran, jag och Miro red i ridhuset för första gången sedan dressyrkurrsen i somras tror jag. Imponerad över hur duktig min kille var i det läskiga hörnet i alla fall, inget tjaffs bara lite "matte det här är läsikigt, men jag gör det för din skull".

Efter att ha tittat på formen i trav på volten åt båda hållen, med lite skrittövergångar började vi galopparbetet. Först bara längs fyrkantsspåret, sedan la vi även in lite 10m volter innan jag fick avsluta med ett halvt igenom och ut i förvänd. Innan vi tog nästa galopp fick jag rida lite halter och senare även några ryggningar. Halterna satt bra idag och ryggningarna blev bra även dem, om man jämför med hur de har varit! Gjorde sedan samma arbete i galoppen igen, 10m volter och avslutade med ett halvt igenom. Jag fick sedan testa på den förvända linjen i LA:4, alltså vända över ridbanan och ut på förvänd efter långsidan igen. Vårt ridhus är dock inte 60m långt, så fick vända vid vändningspunkten istället. Tycker vi löste linjen bra i alla fall, första gånge tappade Miro lite fart efter första vändningen, men korrigerade framåt och sedan var det inget mer med det.

Jag fick sedan travjobba lite längs fyrkanten innan vi skulle ta några vändningar på bakdelen. Det gick dock inte så bra, istället för att vända på bakdelen känns det som Miro flyttar fram och bakben runt magen som står still på samma ställe. Jag fick därför ligga på en liten volt och ta in rumpan och ställa, som i en sluta, och rida där. Inte helt lätt på en ponny med kort rygg, men det går! Jag har därför fått det som läxa till nästa gång, förhoppningsvis ska vi även kunna träna lite på bakdelsvändningarna tills dess också. Miro och jag har nämligen varit grymma på det! Travade sedan av på en mindre volt i båda varven.

Jag är nöjd med träningen i alla fall, Miro kändes lite mer framåt och elastisk idag jämfört med förra träningen för Göran. Det kändes som att jag kunde komma till ridning, försökte dokusera så mycket som möjligt på det som jag och Pernilla tragglat.

Joggade Miro nu på kvällen, utrustad till 100% mot knott! Mulen smorde jag in med det starkaste medlet vi har (som går att ha på tunn hud), sedan hade han nosnätet över mulen och huva på öronen. Inte en ruskning mot knotten och tur var väl det, med den utrustningen.

Travade fram längs fyrkantsspåret lite lagom oseriöst kändes det som faktiskt, halvlånga tyglar men han sökte sig fint neråt ändå. Galopperade sedan ganska tidigt i passet, varierat mellan lättsits och nedsuttet. Galopperade på ordentligt, vilket uppskattades mycket utav ponnyn. Blev sedan en ganska lång skrittpaus då gav Johanna lite tips och sådant. Travade sedan lite, Miro var kanonkula och ville helst att vi skulle ha travlöp och springa ifrån arbetet. Han fick därför jobba på en volt där jag bara fokuserade på böjningen, samt varierade tempot mellan tre olika växlar.

När han kändes fin på volten avslutade jag längs fyrkantsspåret, i samma växeltänk. Miro kändes fin och svarade bra både framåt och tillbaka. Det är så härligt när jag med så små och fina hjälper kan variera tempot, det kommer läggas mycket krut på det framöver. Nöjda och glada var vi efter passet!


Miro i sin fina "antiknott"-utrustning! Nosnätet är lite stort, han skulle haft ponny istället för cob. Det fyller sin funktion i alla fall, vilket är det viktigaste. Självklart matchar huva och schabrak, hehe!

Jag fick rida Helios även den här veckan, mycket skojigt! Idag kändes han mycket lugnare och stadigare än vad han gjorde förra veckan, han kändes fin och väldigt ridbar när vi värmde upp innanför stora fyrkantsspåret i både skritt och trav.

Vi hoppade sedan fram två gånger på ett räcke och en gång på en oxer, innan vi började rida lite bana. Framhoppningenssprången kändes bra. Banan liknade den vi hade förra veckan till en viss del, bortsett från att vi i slutet hade en kombination och sedan en linje mot ett räcke. Första vändan hade vi väldigt bra flyt till kombinationen där jag trodde vi skulle behöva svänga mer än vi egentligen behövde, så vi kom inte lite konstigt och sedan blev det svajigt. Annars är jag väldigt nöjd med rundan, Helios kändes lugn, fin och försökte inte springa iväg från mig.

Andra rundan började lite svajigt, men sedan blev det bättre. Kom bättre in i kombinationen den här gången, men vägen blev ändå lite svajig mot b-hindret. Fick ta om hinder ett och två, då blev det mycket bättre än början på andra rundan.

Jag är välidgt nöjd, Helios är verkligen en superhopponny för mig (dressyr också, hihi). Susanne (första gången jag red för henne den här termningen, vi har ridit för Malin sedan terminens början, vet inte om jag nämnt det) tyckte jag blivit tuffare, inte alls samma kontrollbehov där handen blir lite hållande istället för att våga lätta fram och detta redan från början.


Min och Helios första hopplektion 2009. Den gången vågade jag inte hoppa mer än blockhindret på bilden, märks att både jag och ponnyn har utvecklats sedan dess!

Det var ett tag sedan ni fick uppdatering om hur tävlandet går för Johanna och Jumanji, så här kommer en liten rapport!

På hoppsidan har det varit ett litet bakslag när det kommer till tävling. På träning och när de hoppar hemma flyger de med lätthet över allt som kommer i deras väg, men på tävling har det varit lite struligt. I början av september stoppade de ut sig i en LD i Insjön på hinder nummer 5 av 7, efter att ha hoppat fram några språng inför LC valde Johanna att stryka sig eftersom hon kände sig så pass osäker. Ett klokt val. Johanna har blivit lite hopprädd på högre höjder, därför bestämde vi att vi skulle åka iväg till Svärdsjö nu i helgen för att hoppa bara en LD, trots att det inte låg med i planen från början.

Den starten gick så mycket bättre, de kom runt hela banan med ett stopp på hinder nummer sex av åtta! De fick även två tidsfel eftersom Johanna valde att ta det lite lugnt efter stoppet, men vad gör det? Vi var alla så glada över att hon fick avsluta rundan med att galoppera över mållinjen!


På dressyrsidan debuterade de LB:1 förra helgen, i laget. De fick en bra debut och belönades med strax över 55%! Innan debuten red de även en LC:1 som förklass som blev ett litet bakslag, men det fick de igen i LB:1 debuten som sagt. I lördags red de sin andra start i LB:1, även om procenten blev lägre var Johanna nöjdare med den ritten.

Trots att de båda är mer åt hopphållet kan man inte undangå att det är ett snyggt dressyrekkipage man beskådar. Ska bli roligt att följa deras utveckling på dressyrbanan kan jag säga!


Bilderna är från helgens tävlingsdagar och som ni ser har Jumanji blivit av med lite päls. Han hade satt så mycket päls att han blev svettig av minsta lilla ansträngning, därför tyckte vi att det var lägligt att klippa honom i förra veckan. Ett tjusigt JJ pryder dessutom hans rumpa, riktigt snyggt enligt mig! Eller vad tycker ni?

För att få mer uppdatering kring Johanna och Jumanji's tävlingsstarter, klicka er HÄR!

Bjuder på ett litet urval av de bilder som togs under lördagens LB:1. Världens finaste Miro!

Idag tog jag med mig Miro ut på en promenad i det blåsiga höstvädret. Vi gick ut mot Näs och tog oss sedan ett varv runt i varje hage, det blir ganska långt kan jag säga! Turen tog oss ganska precis en halvtimme. Miro skötte sig bra, inget trams någonstans även om han bitvis gick och blåse upp sig samt flåsade som en tok. Annars skötte han sig riktigt bra, var avslappnad och sådär.

När vi kom tillbaka till stallet stretchade jag bakbenen på honom, tror han tycker det är lite småskönt faktiskt. Riktigt mysigt med lite ensamtid med bästa Miro i alla fall, det är så otroligt mysigt!

Är nu hemma igen efter en solig och fin tävlingsdag i Storbyn, trött och slut. Tävlingsdagen har haft både sina höjder och dalar, men summeringen av allting är helt klart bra. Det positiva väger upp den negativa, helt enkelt. Mitt lag slutade även idag som 4/6, det andra laget som 3/6!

LB:1

Framridning: Jag hade tänkt att rida fram ute, men Miro skakade på huvudet redan i framskittningen och därför valde jag att gå in i ridhuset istället. Ibörjan av framridningen fick jag ingen superkänsla, det kändes helt okej men det var det lilla som saknades. Det släppte dock efter ett tag och jag fick till en mycket mer jämn känsla. Visst vet jag att han kan mycket mer än vad han visade, men det han visade räckte helt klart för dagen tyckte jag. Jag gjorde egentligen ingenting avancerat, red mycket på fyrkantsspåret och la därefter in volter, vändningar över ridbanan och lite sådär. Pernilla var in och stöttade lite med blicken och det, vi kom fram till att när det är snett (eller egentligen rakt), då är det bra!

Collectingring: Red lite åttvolter och fokuserade endast på vad jag själv gjorde, Miro spände till lite men det löste sig bra.

På banan: Antar att ni alla kan gissa er till vad jag gjorde innan startsignal, givetvist åttvolt vid domaren. Fokusen där och genom programmet låg fortfarande på att hitta mig själv, titta upp och se vägen helt enkelt. I vänstervarvet verkligen följa med ytteraxeln och allt sånt där. Första halvan av travprogrammet kändes sådär, men efter mellantraven kändes det som att han kom igång lite bättre. Övergången till skritt blev lite väl häftig och i skritten blev han lite kort och jag fick inte fram nosen riktigt, innan traven igen blev han lite väl på. Galoppen blev sedan bättre, det enda som jag är lite missnöjd med är att min förhållning från mellangalopp till arbetsgalopp blev lite väl häftig = det blev trav lite för tidigt. I sista uppridningen började han backa av lite efter x.

Kom ut från programmet lite halvnöjd, hade önskat mer energi men höll samtidigt min plan. När jag fick veta resultatet kom det däremot nästan glädjetårar, 66,21% lyckades vi rida ihop! 6:or och 7:or rakt igenom, en 5:a på skritten och en 8:a på avbrott mellangalopp-arbetstrav (inte den som blev lite väl häftig alltså)! Jag fick dessutom en 7:a på sitsen, betalningen för att jag fokuserat så bra på det? Jag sitter rakt, min vänsterhand lever inte sitt eget liv: vi börjar hitta rätt nu!

Den procenten ledde oss till en 4:e placering, ska då även tillägga att det var en delad 1:a placering och en 3:e placering på exakt samma procent, 2p mer än vad jag och Miro red ihop. Domaren var dessutom ganska låg i sin bedömning och jag kan knappt tro att dagens resultat är verklighet! En till sak som är roligt att tillägga, tror ni inte att ponnyn vi provred, idag var en av de första placerade? Haha!


LA:1
Framridning: Framridningen kändes bra, Miro levererade och jag red bra. Visst vet jag att det kan finnas ännu lite mer energi att hämta, men det som fanns där räckte bra. Red lite linjer ur programmet och annars var det mest fyrkantsspår som gällde. Pernilla stannade även kvar och hjälpte mig lite.

I collectingring: Så fort vi kom ut började han slå med huvudet. Jag red på min åttvolt där inne, fokuserade på det jag skulle och lät honom hålla på. Pernilla sa att jag skulle prova lägga fram skänkeln och be honom öka lite när han slog till, men det blev inget bättre.

 

På banan: Inne på banan fortsatte det, gjorde som alltid innan starsignal. Genom programmet med enbart fokus på mina sma fokuspunkter just nu och hans huvud gick upp och ner, framåt och tillbaka kändes det som. Det fanns inte mycket i programmet att glädja sig åt, för det ostadiga huvudet resluterade i minimal bjudning och påskjut. När vi kom till slutet av skrittdiagonalen fick Miro nog, då stannade han, ruskade på huvudet och började backa. Jag gav mig dock inte, jag fortsatte ihärdigt att lotsa honom runt i programmet. Ni anar inte hur otroligt skönt det var att få göra den sista halten och få gå ut från banan.

Som ni kanske förstår var jag allt annat än nöjd. Det gör så ont i hjärtat att veta att jag gjorde allt jag kunde och att Miro skulle kunnat göra ett riktigt bra program om det inte vore för de förbannade knotten. Glädjeämnet, som jag även fick massor utav cred för från Pernilla, var min ihålliga ridning. Huvudskakningarna lyckades inte ta min fokus från det jag skulle fokusera på. Jag är faktiskt nöjd över det själv, efter halva travprogrammet var jag inte långt ifrån tårar och när han började protestera så hårt i skritten gick tanken om att utgå igenom mitt huvud. Men, samtidigt ville jag inte ge mig och det gjorde jag ju inte heller.

Resultatet landade på 49,74%, 7:or till 3:or varierar resultatet mellan. Lyckades i alla fall sätta båda förvända idag men skänkelvikningarna var inget att hylla för, det fanns inte bjudning. Jag förstår att jag fick de procent jag fick, vi fick ingen chans att visa "det här kan vi!" någonstans eftersom huvudrusken kom i var och varannat steg. Tråkigt nog insåg inte domaren varför han gjorde som han gjorde. Karin och Johanna hade lyckats höra lite bakom ryggen efter tävlingens slut, Karin hade då påpekat att det berodde på knott och inte ostadighet (även om det visar sig i det), men enligt domaren fanns det inte ett knott ute. Tror dock att hon såg vad som fanns i honom i alla fall, detta genom att tyda slutkommentaren!

Fler bilder kommer!

Joggingpass stod på schemat idag, joggingpass det blev. Började med att ta en välidgt lång framskrittning, först vid hand och sedan uppsuttet på långa tyglar. Kande lite lätt på uppkortade tyglar sedan innan jag började trava. Fokusera på att rida på ett fyrkantsspår, utan staketet tillhands, och jobbade med framåtbjudningen, min blick och mina axlar.

När jag travat i båda varven la jag in lite serpentiner innan jag tog en liten skrittpaus. Galopperade sedan, varvat i lättsits och nedsuttet runt fyrkantsspåret. Mellan de olika varven tog jag lite skrittpaus på tygeln, dels för att återfinna min 100% fokus (har fått order om att ta fler kortare skrittpauser under individuella pass än jag gjort tidagre) och dels för att Miro kan få lite fnatt i huvudet när han galopperar längs staketet samtidigt som hästarna tas in.

Avslutade sedan det hela med lite trav längs fyrkanten igen, gjorde även några skänkelvikningar under lättridning. Fokuserade verkligen på att inte göra någonting med handen och det fungerade hyffsat bra! Avslutade med en halt och skulle sedan göra en ryggning, så tog några skrittsteg och gjorde en ny halt. Miro tänkte dock bakåt i den halten så då gick jag fram igen och gjorde om. Så fick jag hålla på säkert fyra halter till innan han gjorde rätt. Då ryggade vi.

Jag är nöjd med passet, blåste ganska mycket och växlade mellan sol och regn, men trots det skötte sig Miro bra.

Ett urval bilder från lördagens LA:1.

Ett urval bilder från lördagens LB:1.

Idag stod det dressyr på schemat, tanken bakom ridpasset var att jobba vidare med samma sak som jag tränade på för Pernilla i måndags. Miro var utrustad med ett nyinköp nosnät och han slog faktiskt inte alls med huvudet idag, om det beror på nosnät eller inga knott är dock gåtan. Som vanligt när jag planerar att rida dressyr på stora banan får halva världen för sig att hoppträna samtidigt, men det hindrade mig inte från att rida där!

Började passet med att värma upp i alla gångarter på ett fyrkantsspår. Fokuserade mycket på mina axlar och min blick, Miro kändes fin. I galoppen racade vi på lite i lättsits också för att verkligen komma igång. Sedan började jobba på en volt och fokuserade på samma saker som i måndags. Det är dock mycket svårare att ta igenom det själv, även om jag gång på gång kommer på mina misstag, men det blir mycket bättre när någon tjatar. Speglar att titta i är inte helt fel det heller. Fick till det någorlunda bra i alla fall.

Idag skulle Miro tjura i högerfattningarna från skritt också, så fort jag börjar förbereda eller samla ihop skritten lite lägger han i backen. Konsekvent ridning när han gör så och när han väl gör rätt, då blir det massor utav beröm. Utöver att jobba galoppen på volt red jag även lite förvänd galopp som i LA:1.

Jag är både nöjd och inte nöjd med ridpasset. Säkerligen ser det bättre ut än vad min känsla är, jag blir hela tiden att överanalysera om jag verkligen gör rätt när jag jobbar med någonting nytt. Dessutom hade jag fullt upp med att hålla mig undan från de som hoppade och hålla koll på dem, så förutsättningarna var inte helt optimala. Jag nöjer mig i alla fall med det som blev!

Under gårdagen fick jag Adobe CS6 Master Collection instrallerat på min skoldator, någonting som jag väntat på sedan terminens start. Igår var det i alla fall dags! Vi har tidigare haft CS3, så det kändes faktiskt som att det var på tiden för en uppdatering.

Givetvis är det Photoshop som intresserar mig allra mest av programmen, så under gårdagen testkörde jag det en liten snabbis. Trots att jag inte arbetat speciellt mycket i programmet ännu måste jag säga: vilka möjligheter och vilken skillnad! Förutom att allting känns så mycket enklare känns layouten mycket proffsigare och den är mer lik Elements, vilket jag gillar. Mitt egna Photoshop Elements kommer nog skjunka i klass desto mer jag arbetar i CS6an.

Tänk om vi hade haft tillgång till alla CS6-program i ettan, så mycket enklare allting varit då. Nu i tvåan kommer jag tyvärr inte har lika stor nytta av det i skolarbetet och det samma gäller antagligen i trean, men det kommer användas flitigt på fritiden kan jag säga!

Idag red jag ut på Jumanji tillsammans med Johanna och Miro. Det gick bra, ponnyerna skötte sig bra även om de var lite väl taggade till och från!

Det blev lite trav i början, sedan galopperade vi en hel del innan vi tog en lite skrittpaus, efter det blev det galopp igen. Som vanligt reglerade vi galoppen lite fram och tillbaka. Jag och Jumanji roade oss även med att göra lite seriebyten, hur snygga de var är en annan historia! Han var lydig i både var fjärde och var femte språng, men sedan gick det nog med lite väl mycket fart och över tygeln. När vi cantrade var han i alla fall riktigt fin när jag verkligen fick ihop honom, det samma när vi avslutade med lite trav. Han var låg i formen och tog verkligen stöd i bettet, duktig kille!

Jag är nöjd med honom, lite annorlunda än Miro men mist lika rolig för det!

Idag var det dags för årets första hopplektion och för en gångs skull hade jag i alla fall hoppat en gång under sommarlovet! Jag fick rida Helios, vilket jag var glad åt.

Vi red utomhus och helios var väldigt taggad. I framridningen var han inte så jättepå som han kan vara, utan han tog det lite mer med ro. Framridningen bestod av trav runt hela stra fyrkantsspåret med två volter på ena långsidan och tempoväxlingar på den andra, efter ett tag böt vi dock ut tempoväxlingarna till galopp. Helios kändes fin, lite ostadig (blev bättre när jag verkligen höll handen blickstilla i alla fall) och ojämn i sidorna men annars var det bra.

Vi fick sedan hoppa fram på ett travkryss, galoppera några språng och sedan var det halt. Helios var väldigt pigg och glad kan jag säga! Vi provade sedan hoppa två linjer innan vi satte ihop allting till en bana. Vi fick hoppa banan två gånger och jag valde att hoppa den två gånger på den lägsta höjden, det kändes lite lagomt.

Banan gick i alla fall bra, första sprången blev lite kontrollerat men sedan vågade jag lägga fram handen lite och där med låta honom gå på lite. Allting flöt på väldigt bra, han är så snäll och jag kan verkligen lita på att han tar mig med över hindren.

Jag är nöjd med passet och förhoppningsvis skulle jag få hoppa honom nästa vecka igen!


Johanna och Helios på KM!

Säsongens första träning för Pernilla i Hedenslund gick av stapeln idag! Miro kändes fin redan på framridningen på egen hand, på plats och sådär i den låga formen. Fokusen för själva träningen hamnade sedan på min sits och händerna, för att få plocka upp formen samt få igenom sidorna där.

Vi jobbade därför mycket på volt, jag fick fokusera på att verkligen se vägen framför mig och sedan jobba honom för innerskänkeln ut till yttertygeln (i högervarv). Innerhanden fick inte bli stark och fast som den gärna blir, utan jag fick ta det den andra vägen. När han började komma loss fick jag börja krama lite lätt även på innertygeln. I vänstervarvet ville vi ha samma resultat, men här fick jag istället titta överdrivet mycket innåt och verkligen få med mig ytteraxeln, händerna skulle fortfarande inte göra speciellt mycket. Så red vi runt, växlade varv och sedan fick jag följa fyrkanten lite då och då. Det jag egentligen skulle göra var att titta inåt, verkligen få fram ytteraxeln och bara sitta stilla med händerna.

Miro blev bara finare och finare, det kändes verkligen hur han kom loss. Han började röra på sig riktigt ordentligt och ta tag i bettet. I vänstervarvet jobbade vi lite extra på att öka och minska volten, samt ligga kvar på den lilla volten för att jag verkligen skulle känna och kunna reagera när både han och jag tappar, vilket fungerade bra. I högervarvet var han riktigt frustrerad ett tag kan jag dock säga, han försökte verkligen få mig att ta tag i högertygeln som jag brukar göra. Men icke idag, nu fick var det det nya som gällde. Efter ett tag slutade han argt dra huvudet snett upp åt vänster (det såg verkligen sött ut måste jag säga) och tog istället tag i högertygeln av egen maskin, precis dit vi ville komma.

Blev mestadels travarbete idag, vi jobbade lite vänstergalopp. Där var det samma fokus som i traven. Jag är riktigt nöjd med passet, verkligen vad jag behövde! Att bara få fram handen utan att hamna för mycket i högertygeln och glappa med vänster, istället ta det genom sätet bara. Önskar mig faktiskt lite träningsvärk till morgondagen, för magmusklerna fick verkligen jobba på idag! Tyvärr verkar det verkligen vara omöjligt för mig att få träningsvärk i dagens läge. Miro kändes dessutom fin, han rörde sig av egen maskin och brast det lite när vi tog igenom något så att det blev lite extra jobbigt räckte det med att lät påminna honom med vaden.

Dagens träning har verkligen gett mig mycket. Blickar framåt för nu ska det här lösas in i den minsta detaljen, för får jag till mig själv nu kommer vi kunna prestera så mycket bättre. Mycket sitter i den här olaten, så nu ska den banne mig lösas. Miro får dessutom en stor eloge, för ett år sedan hade han nog blivit totalarg av den pressen vi satt på honom idag, men han tog allting med ro. Antagligen för att vi tagit det rätt väg, idag är han riktigt lösgjord och fin i kroppen och har dessutom hittat en mycket bättre vjudning (även om den brister ibland).


Det är verkligen helt sjukt vilken ridkänsla den här ponnyn kan ge. Världens bästa!

Hemmatävling har helt klart både sina för och nackdelar, men absolut mest fördelar. Jag var i stallet tidigt trots att in första start låg sent, men sovmorgon och tävling går ju inte riktigt ihop heller, hehe.

LB:1
Framridning: Jag valde att rida fram på lilla banan, som alltid, men det hade även sina komplikationer. För det första var Miro som en tickande bomb, full av överladdning. För det andra var det flygfän som irriterande honom något enormt. De första minuterna var han nästan oridbar, han gick och slängde med huvudet åt alla håll och kanter, det gick knappt att styra honom bitvis. En stund var det så allvarligt att min plan i huvdet var att gå in och göra starten LB-starten och stryka LAn, just för att jag inte ville utsätta varken honom eller mig för allt det där.

Som tur var blev det bättre med flygfänen, om än inte helt bra, men han blev i alla fall ridbar. Han var lite svårstyrd eftersom han inte riktigt ville forma sig hundraprocentigt men även det gav sig med tiden. Pernilla var ner och hjälpte mig lite, vilket var bra, för hon sa verkligen åt mig att inte pressa för mycket vilket jag hade gjort annars. Gjorde ingenting komplicerat, bara volter, fyrkantsspåret och några diagonaler egentligen.

På banan: När vi kom in på banan blev vi lite småspända båda två, tror jag satt och väntade lite på att han skulle bete sig som i Leksand. Men icke sa nicke, vilket lugnade mig bit för bit. Red min klassiska ått-volt vid domaren och även lite på en större volt.

När jag fick startsignal var jag lugn, fokuserade på en lugn ridning och att hitta tillbaka det flyt som vi inte haft i en LB sedan i Insjön. Flytet hittade vi helt klart, visst slängde han till med huvudet men där emellan var han ändå fin. Han kändes inte allt för tillbaka och galoppfattningarna var inga som helst problem. Trav- och galopprogrammet är jag nöjd med, i skritten blev det lite taktinslag eftersom vi missuppfattade varandra.

Resultatet blev jämnt, 6:or rakt igenom med ett antal 7:or och en 5:a (skritten). Inte helt fyskam måste jag säga, en klar revansch för de senaste katastrofala LB-ritter vi gjort! Procenten landade på 61,03%, vilket gör att det känns som vi börjar hitta oss in på rätt spår igen. Tror dessutom att hans huvudruskningar kan dra ner lite, men jag är nöjd i vilket fall! Domarens enda påbackning i slutkommentaren var dessutom just det. Hamnade första utanför placering, lite roligt att jag provridit ponnyn som knep den sista placeringen med 2p mer än mig och Miro.

LA:1

Framridning: La mycket fokus på skänkelvikningrarna redan ibörjan, något som jag i vanliga fall brukar börja känna igenom redan inför LBn. Annars red jag på, mycket fyrkantsspår med 10m volter i både trav och galopp, red även igenom lite linjer i programmet. Fick en bra känsla och allt sånt där, helt klart en bra framridning. Miro var dessutom mycket lugnare.

På banan: Jag var mycket coolare från början, Miro var med på noterna. Självklart den klassiska ått-volten innan start, det är verkligen det bästa som finns just nu! Han kändes jämn och fin i travprogrammet, förutom att jag absolut inte klarar av skänkelvikningarna. Jag krånglar till det för att jag inte får rätt respons = pannkaka. För första gången lyckades vi få till en bra ryggning inne på banan, en där han inte blir jättespänd, kör upp huvudet och knappt backar. Idag tog han det med ro! I skritten fick vi lite travinslag, dels på grund av missuppfattning men han blev lite övertaggad också. Innan fattningen blev det lite taggat, men annars tog han signalen bra, även om första språnget blev i fel galopp. Galopprogrammet fungerade i övrigt bra, volterna blev väl inte helt hundra som jag vill men i den förvända galoppen kände jag verkligen att jag red istället för att bara styra. Oturligt nog fick vi ett omslag fram i vänsterförvända. Som alltid blir han jättetaggad när han vet att han ska fatta ny galopp efter avbrott, helst av allt vill han fatta den nya galoppen dirket efter avbrott!

Resultatet blev jämnt även här, mycket 6:or med några 7:or, två 5:or och en 4:a på vanliga bedömningen. 5/10 på skänkelvikning, 6/12 på den korrekta förvända och 2/4 på det retliga omslaget. Trots missarna är jag väldigt nöjd, reslutatet är faktiskt jämnt om man bortser från att det brister lite just i koeff i programmet. Det är dock lätt att återgärda, skänkelvikningar kan vi prestera på bättre egentligen och omslag i förvänd händer faktiskt sällan. Ett slutresultat på 56,84%, jag är nöjd med framförallt flytet vi hade genom programmet, med missarna borträknade.

Bilder kommer! Måste dessutom säga att en av fördelarna med att rida hemma är att man kan önska lite musik, musik med fart var mitt önskemål. I LBn fick jag bland annat rida till "I'm a barbie girl", det var Alex idé när jag la fram mina musikönskemål och allt fick jag ett leende på läpparna när jag hörde musiken spelas. I LAn fick jag rida till "Flytta på dig", massor av fart men Miro och jag missuppfattade som sagt just det budskapet, hehe. Så mycket mer peppande att rida till musik med fart i och/eller musik man gillar, det gör i alla fall att jag rider bättre. I alla fall så länge jag kommer ihåg att lyssna på musiken, det är någonting jag försökt börja med nu.

... summerar jag under morgondagen! Jag och Miro fick verkligen revansch från förra helgens tävling, det fanns knappt ett spår av den ponnyn som jag lotsade runt Leksands bana idag. Tyvärr fanns det idag andra störelsemoment, men vi lyckades trots dem klara oss igenom uppgiften bra. Tänk när allting flyter på som det kan göra!

Mitt lag slutade som 4/6 i dagens lagtävling medan det andra slutade som 1:a! Grattis!

 

Red ett joggingpass nere på lilla banan, fokusen låg på en avslappnad ponny i en lågform. Gjorde inget mer komplicerat än rakriktning och hörnpasseringar med lite tempoväxling, Miro stod dock emot lite idag. Kan nog med viss del ha med blåsten att göra, sedan var det lite läskigt längs ena kortsidan också.

Efter att jag travat fram honom i båda varven övergick jag till galoppen, där jag varierade mellan lättsits och nedsuttet, vågade inte riktigt stå i lättsits genom ena kortsidan eftersom han var så pass spänd och mycket väl kunde kasta sig väldigt plötsligt. Red även in på en 20m volt och kände så att han följde med runt och inte tryckte sig utåt eller innåt.

Travade sedan lite till, provade en 20m volt även här. Red även lite så att jag böt varv för att se att han vände med bra. Jag nöjde mig sedan. Passet är jag nöjd med, Miro kändes fin och avslappnad. SJälv red jag med rem för vänsterhanden och med hållningsvästen.

Nu laddar vi upp!

Idag spökade jag ut dressyrbanan lite, genom att ställa fram sex platsstolar och fyra block längs staketets kanter. Vid domarplatsen ställde jag en såndär vanlig grön parkbänk, som mamma sedan ställde upp en stol och en pall på. Helt plötsligt var det inte bara ett dressyrstaket på banan. Jag red dessutom fram lite på lilla banan först, innan jag gick upp på stora.

Nere på lilla banan foksuerade jag endast på rakriktningen på långsidorna och att han skulle forma sig ordentligt i hörnen. Jag red även samma tempoväxlingar som igår, sex steg framåt och sex steg arbetstrav. Miro kändes väldigt loss och fin i kroppen, gjorde tempoväxlingarna som ingenting. Övergick sedan till att rida lite samma sak i galopp, där la jag även in lite tagen bakdel.

När jag kände mig färdig gick jag upp på dressyrbanan. Började med att skritta runt den åt båda varven, Miro var lite småspänd och fundersamt men gjorde inget större väsen av sig. Travade sedan på en åttvolt framför "domaren", innan jag red lite skänkelvikningar under lättridning. I galoppen fortsatte jag till en början med att fokusera på att få ut honom i hörnen, men la även in 10m volter på mitten av varje långsida. Avslutade sedan i båda galopperna med ett halft igenom.

Jag hade bestämt mig för att rida igenom LA:1, det kändes viktigare än LB:1an eftersom jag ridit det oräknelika gånger nu. Red först igenom det en gång med spö i handen (tog det innan jag började rida igenom programmet) och det gjorde Miro lite orolig, rätt som det var for hela hästen åt vänster på medellinjen och han fick taktinslag. När han väl kunde slappna av ordentligt började jag i alla fall rida igenom programmet. Det fungerade ganska bra rakt igenom, men jag tror att spöet störde honom lite. Travprogrammet var helt okej, galopprogrammet satt dock bra!

Red igenom det ytterligare en gång, utan spö, och då fick jag ytterligare lite mer flyt i själva programmet. Det kändes verkligen som att det mesta satte, Miro hade en helt klart godkänd framåtbjudning och han lyssnade bra. Det enda han blir lite väl ivirg i är trav-galoppövergången eftersom han vet att det ska vara ny galopp kort därefter. Dagens mest positiva ur programsynvinkel var att jag verkligen red den förvända, istället för att bli lite stressad och haffla sig igenom linjen för att få den överstökad red jag istället vartenda litet steg bit för bit. Sista halten var dessutom helt klockren!

Avslutade med att trava av, då tändes dessutom lamporna på utebanan och vi fick träna på lite skuggor också. Miro var trots det avspänd och fin, duktig kille! Jag är nöjd med passet, Miro skötte sig ypperligt och jag gjorde vad jag skulle. Ingen stressridning och eftersom han hade en bra bjudning behövde jag "bara gunga med". Finns ingenting att klaga på, Miro var dessutom itålig trots att vi idag red ett ganska långt pass!

Statistikmätaren sjunker eller går i en ständig berg- och dahlbana, jag möts längre inte utav flera kommentarer när jag loggar in. Jag vet att bloggen får lida väldigt mycket just nu, men hur jag än försöker lyckas jag inte knåpa ihop några andra vettiga inlägg än "Dagens ridpass" många dagar. Inlägg som jag förstår att inte är allt för intressanta, men enda anledningen till att jag skriver dem är för att jag ska kunna gå tillbaka i arkivet.

För att få er läsare att bli mer engagerade i bloggen, vilken typ av inlägg är ni intresserade av att läsa? Ni kanske har något speciellt som ni faktiskt vill läsa om, alla förslag är välkomna! Jag har massor utav idéer på lager, men ni kanske inte alls är intresserade av att läsa om dessa.

Jag vill verkligen satsa på en förbättring på bloggsidan, för jag brinner verkligen för att blogga, egentligen. Tyvärr kommer skolan ta en stor del av min tid, ettan var rena barnleken mot vad det här andra året kommer bli. Under de här knappa två veckorna känns det som jag arbetat mer under i skolan än vad jag gjorde under hela förra året. Trots det vill jag inte att det ska skjuta ett av mina största intressen åt sidan, så från och med nu kommer jag göra allt för att det inte ska få hända.

Här kommer ett urval bilder från helgens tävling. Hade varit bra roligt att ha bilder från framridningen, där showade han (vi?) som sagt ganska bra till och från. Trots de misslyckade starterna kan jag inte undangå att påpeka vilken fin ponny det är jag sitter på, i helgen var det dessutom flera stycken som hade sagt det till mamma under framridningen. Det är alltid roligt att höra!

Och nej, jag är inte mäktaimponerad av min sits på någon utav bilderna egentligen. Mina händer har verkligen blivit mycket bättre, men så fort han blir lite ostadig blir jag att greja med dem igen (men det är i alla fall bättre än innan, trots det!).

På dagens planering stod det lösgörande arbete, själv hade jag hållningsvästen på mig. Dressyrstaketet är redan uppbyggt för helgens dressyrträningar, vilket jag tycker är helt perfekt. För en gångs skull slipper jag bråka med massor utav hinder på banan! Framskrittning och framtravningen gjorde jag runt själva dressyrbanan, för att få ett lite större spår. I traven jobbade jag med att variera honom konstant, sex steg arbetstrav och sex steg i ett lite högre temp. Vi rullade på så i båda varven och Miro var riktigt lyhörd och man kände verkligen hur bakbenen var angagerade.

Gick sedan in på själva dressyrbanan där jag galopperade fram. Galopperade runt fyrkantsspåret och fokuserade på att verkligen få ut honom i hörnen eftersom han gärna fuskar lite grann, där emellan varierade jag sprången och red lite tagen bakdel/sluta några språng här och var. Även galoppen kändes bra, i hörnen blev han lite bromsande ibland men på långsidorna tog han verkligen tag i arbetet!

Vid det laget tyckte jag att vi var lagom varma i kroppen för att påbörja dagens planerade övning, nämligen samma övning som jag red på lektionen igår. Jag valde dock att lägga serpentiner från både A och C, istället för att ha en fri långsida, samt att rida lätt under hela övningen eftersom jag eftersträvade en lägre form. I högervarvet kändes han fin och med på redan från början, både omställningen och själva volterna blev bra! I vänster var det klurigare, han ville gärna svänga in själv och springa iväg från själva arbetet. Jag fokuserade därför lite extra mycket på vänstersidan genom att lägga någon extra volt när den första volten inte blev bra till exempel. Jag fick inte riktigt samma känsla i vänstervarvet som i högervarvet trots det, men det blev bra mycket bättre!

Som sista avslutning galopperade jag lite på en 20m volt i båda varven. Ställde verkligen igenom honom och lät honom inte flyta ut åt något håll, i detta skulle han dessutom ha en bra galopp. Det fungerade bra! Sist men inte minst travade jag av på volten, ställde verkligen igenom och sådär.

Jag är nöjd med passet, Miro reflketerade inte ens över dressyrstaketet! Lite fundersam är jag dock över vänstervarvet, är det styrka, är det jag eller är det någonting annat? I övrigt är han nämligen väldigt lösgjord och avslappnad, men just när jag ska ta igenom i vänstervarvet krånglar det. Tänker jag efter vet jag i och försig att han reagerade lika dant när vi tog igenom det på träning, så jag tror på en kombination på styrka och att jag ibland inte hinner agera riktigt hundraprocentigt på rätt plats och tillfälle. Men som sagt, jag är väldigt nöjd! Lyckades bra med mitt syfte och min plan, efteråt stretchade jag ut bakbenen och han var mycket mindre stel än vanligt (antagligen för att det var länge sedan jag gjorde det efter ett ridpass, oftast har vi bara promenerat lite innan)!

Idag har världens bästa tant varit på klubben, jag pratar såklart om Evita! Johanna red henne medan jag red lektion, så tyvärr han jag inte se det. Men det blev i alla fall lite fotat och efteråt hann jag pussa på henne en snabbis. Hon r verkligen världens finaste och mest saknade tant. ♥

Jag vann faktiskt 20% på en Perfect Shoulder när jag deltog i tävlingen. Givetvis var jag tvungen att nytja rabatten och beställde hem en, idag kom den! Jag har varit nyfiken på att testa den enda sedan den kom och nu sitter jag här i skrivande stund med en på mig.

Jag har ännu ingen bild på hur själva produkten ser ut, men kan bjuda på en bild när den ligger i den smarta förvaringspåsen som följde med. Imorgon tänkte jag prova den till häst för första gången, jag hoppas verkligen att den kan stötta mig lite extra. Om några veckor tänkte jag skriva ihop en utvärdering om vad jag tycker om produkten!

 

Blev att rida Grey på dagens lektion. Redan från starten så kändes det som att han var med på noterna, även om han blev lite hög i nacken och släppte bettet lite tyckte jag samtidigt att han inte gjorde det i samma utsträckning som han kan göra. I uppvärmningen red vi på fyrkantsspåret men la en serpentinbåge in till kvartslinjen på båda långsidorna, det gjorde ayy jag kunde ta igenom böjningen i båda varven redan från början. Han var dock finare på bågen än i hörnen, där ville han gärna trycka sig mot innerskänkeln.

Vi galopperade sedan fram på volterna, Grey var väldigt stark till en början i båda varven. Efter lite mer ridning blev det dock bättre, tog liksom en stund att hitta lagom mycket ridning utav varje i det starka. Sedan red vi tre serpentinbågar över medellinjen i trav, med en 10m volt i varje båge. Grey kändes mjuk och fin i bågarna, i volterna testade han lite genom att inte få med sig hela honom, men ju längre in i volten vi kom desto bättre fick jag med mig allt. I det där fick han en riktigt bra trav! Längs långsidan red jag lätt och lät honom sträcka ut lite mer. Vi gjorde övningen åt båda varven.

Avslutningsvis red vi lite förvänd galopp. Grey är väldigt stabil så vi fick göra en ganska skarp båge in på varje långsida, precis som i traven. Det flöt på riktigt bra och Grey kändes fin, speciellt i den förvända galoppen. Första varven var han stark, men sedan släppte det vilket gjorde det mycket enklare att rida! Travade sedan av.

Jag är nöjd med passet, han kändes verkligen fin idag! Vill rida dressyr på honom igen inom en snar framtid kan jag säga.

Idag har Miro varit ute på stora äventyr! Istället för att promeneras bara promeneras vid hand blev det idag sadel på ryggen och pappa vid sidan, sedan skrittade vi iväg. Skrittade vi mot Dalsbyn. Miro gick snällt, om än spänt. När jag kom utanför vårt hus satt jag av, det är alldeles i början av byn och sedan promenerade vi igenom resten. Miro gick fortfarande snällt men spänt, skulle nog dock haft ett spö i handen på backen för att han skulle respekterat mig lite mer.

När vi kom ut på Norddalsvägen satt jag upp igen och skrittade bort. Vid första kurvan vände jag och skrittade tillbaka för att sedan vända bortåt igen. Valde att skritta lite igenom kurvan, men sedan fick Miro nog. Han ville mycket hellre stå och titta på Gerda som skrek efter honom. Vi snurrade runt några varv, till slut fick pappa ta tag i honom och leda honom framåt en bit innan vi vände och gick tillbaka.

Satt av och ledde honom igenom byn igen. Han var fortfarande väldigt på och ville gärna gå på mig, men annars gick han ganska snällt. Snygg är han i alla fall, när han blåser upp sig och spänner nacken! När vi kommit ur byn satt jag upp igen som skrittade den korta biten tillbaka till stallet uppsuttet.

Bra träning för Miro att vara ute helt själv. Visst har han varit ute och promenerat mycket för hand själv, men det är sällan han haft ryttare på ryggen. Sedan får man ta det ett steg i taget, sitta av och leda där det behövs för att få honom att känna sig trygg i situationen. Vi ska försöka bygga vidare på det här!

Tävlingsdags igen, som jag längtat. Ett uppehåll så här års på sex veckor är på tok för långt, det märktes även på Miro. Det var som att göra om årsdebuten igen.

LB:1
Framridning: Valde att rida fram inomhus faktiskt, för att slippa ha så fasligt långt mellan framridning och tävlingsbanan. Det fungerade faktiskt bra, trots att ridhuset både var litet och mörkt. Miro var så härligt laddad redan från start, kalasfin i högervarvet medan vänstervarvet var lite jobbigare. I början fokuserade jag bara på raka spår med hörnpasseringar, sedan la jag in lite galopp på samma sätt. Gjorde lite skänkelvikningar under lättridning och serpentinbågar. Övergick i galopp och la lite volter, i 10-15m storlek.

Red en hel hög med mellantraver, herre jäklar vilka mellantraver Miro vi fivk till bitvis! Alla var bra bjudningsmässigt och så, ibland blev han dock lite väl laddad och så blev jag att möta upp lite för mycket med handen: han blir över tygeln. Är väldigt nöjd med framridningen, även om inte allt var 100% så kändes helheten bra. Miro var väl framme för skänkeln och lyssnade bra.

Collektingring: Bjudningen i honom förvsann något, dels på grund av spändheten men det berodde nog lite på att spöet försvann också. Fokuserade bara på att han skulle lyssna, vara ridbar och allt sånt där. Testade något galoppfattning och lite sådär.

På banan: Miro var livrädd nere vid domaren. Han skulle inte gå förbi där nere, han gick i sidlet, kastade sig och höll på och nej: inte alls fjanterier utan han var uppriktigt rädd. Jag kunde inte ens tänka tanken att göra mina vanliga åttvolter, utan idag var det bättre att lägga sig på något voltaktigt och bara få honom att gå förbi där nere för vände jag upp rakt emot gick det mer åt andra hållet ...

När jag väl fick startsignal var även den restrerande delen av banan lite småläskig, men det är i alla fall lättare att lotsa runt honom när det inte finns så mycket saker att vara rädd för. Genom hela programet satt den där spändheten i vilket resluterade i en ponny som inte gick fram för skänkeln och bitvis var ganska opåverkbar. Miro gjorde i alla fall det han skulle, men inte så mycket mer. I vänstergaloppen hade vi strul med fattningen + ett avbrott på kortsidan.

Jag är faktiskt förvånad över att vi belönades med så många 7:or som vi gjorde! Mellantraven speciellt, då skulle nog de på framridningen vara 10-mässiga eller nått, hehe! Skalan varierade mellan 3-7 och reslultatet landade på 56,21%, något som var mer än jag väntat.

LA:1

Framridning: Även den här framridningen kändes bra, Miro bjöd på sig själv med en underbar bjudning. Red lite skänkelvikningar, 10m volter och sådant utan problem. I galoppen fick jag till några bra 10m volter och den förvända fungerade så pass bra på en gång så gjorde red bara en linje åt varje håll. Fokuserade lite på fattningarna däremot. Ryggningarna fungerade inte riktigt idag, men jag ville heller inte lägga för mycket fokus på dem eftersom han känner ett obehag. Sammanfattningsvis är jag nöjd, i övrigt ett bra flyt!

Collektingring: Red lite liknade som i förra klassen, tyckte dock att han hade lite mer energi den här gången. Traven kändes mycket mer kraftfull på något sätt, även om den inte var helt hundra procentig som den kan vara.

På banan: Den här klassen började precis lika bra som den förra, den här gången gjorde han dessutom en riktigt vändning som höll på att sluta med grustuggning. Superspänt helt enkelt. Programmet var spänt även det, fick inte någon superkänsla eftersom han stod emot och var lite opåverkbar. Travprogrammet fungerade väl helt okej, skänkelvikningarna var dock lite smått katastrof. I vänster tappade vi hela bakdelen och det gick nästan i skritt, i höger tappade han bara bjudningen. Ryggningen fungerade inte på banan heller, men tveksamt och över tygeln backade han i alla fall. Med mening la jag skrittfattningen ur hörnet, sedan blev högergaloppen sådär. Det är otroligt svårt att rida förvänd på honom när det inte finns någon bjudning eftersom hela hästen står emot, därför tappade jag min ork när vi kom ut på långsidan. Försökte fatta förvänd, men det blev rättvänd galopp. I vänster fick vi till en en bra volt i alla fall, men galoppen försvann när vi red in på halvt igenom linjen. Försökte fatta ny, men Miros tankar var någon annan stans och jag valde därför att bara låtsas som det regnade. La även nästa fattning något tidigare med mening.

Summan av det hela, poängen varierade mellan 0-7. Med tanke på att vi hade missar i alla koeff, med en max siffra 5/10 och en sämsta 0/0 så är det en hel del poäng som försvinner. Annars är det 4-7:or genom genom programmet, slutade på 48,42%, inte en helt oväntad procent.

När vi skulle gå ut från banan blåste dressyrstaketet ner också, som tur var befann vi oss på andra sidan av ridbanan och hästen var ställd åt andra hållet. Han hörde däremot ljudet och blev stressad av det. Sedan kom det ett helt gäng funktionärer(?) inspringandes på banan, vilket gjorde honom ännu mer stressad. Satt därför av så snart jag kommit ut från banan, han blev för stressad och jag kände mig osäker i situationen.

Bild från förra året när vi var i Leksand.

Resultatmässigt var den här tävlingsdagen inget vidare, men framridningen kan jag leva på desto längre. Hur det var på banan tar jag med en klackspark, jag gjorde vad jag kunde helt enkelt. Jag tog rätt beslut och lät inte hans spändhet ta i överhand. I år satt jag i alla fall kvar, sista vi var i Leksand flög jag ju av i collektingring när dressyrstaketet blåste ner, hehe.

Nu laddar vi om inför nästa helg, hemmatävling och DIV II!

Idag körde vi bara ett litet "känna igenom pass", vilket betydde mycket basic. Red runt på ett fyrkantsspår åt båda hållen i alla gångarter och kände bara efter att han var med båda framåt och tillbaka, samt att han rundade sig ordentligt runt skänkeln.

I traven red jag lätt och i galoppen varierade jag lite mellan lättsits och nedsuttet. Miro kändes väldigt fin, väldigt framåt med en härlig energi som bara sprödade. I kroppen kändes han lösgjord, även om det var lite tjaffs när jag la in volter i vänstervarvet. Tog igenom det lite extra tills jag fick en bra känsla.

Jag är riktigt nöjd med honom, han var lite ostadig i formen men jag tror framför allt att det hade med knotten att göra. Han gjorde i alla fall precis som han brukar göra mot dem.


På bilden ser ni en "The typical Miro". Det blev ett ordentligt bad idag, tvättade honom från öra till hov och det fanns inte en enda torr fläck på honom! Till Miros stora fasa blev det stopp i avloppet och ni vet ju hur extrem äckligt det är att stå med hovarna i vatten (därav upptyckt mot väggen). Sedan måste han ha maximal uppmärksamhet när han blir badad, annars gör han allt för att få tillbaka den (därav skrapet). Nu är han i alla fall ren och fin, badet var minst sagt behövligt!

Bilden här ovanför är tagen samma dag som Jumanji flyttade till oss. Ni som känner mig vet att jag älskar långa och tjocka pannluggar, jag såg direkt att Jumanji skulle kunna odla lite till. Därför har den så gott som fått varit sedan han kom, jag har endast ryckt topparna lite för den inte ska se sliten ut. Resultatet har hittills blivit helt i min smak:

Bilden här ovan är tagen nere i Vetlanda. Jag fullkomligt älskar hans lugg, äntligen har jag en ponny som är kapabel till att odla en riktig lugg! Miros har visserligen blivit lång, men den är tyvärr inte så tjock som jag önskar. Evitas var (och är) bara ett fluff mellan öronen. Jumanji klär dessutom riktigt bra i luggen, samtidigt som han ser lite busig ut ser han väldigt stilig ut. Luggen får nog dessutom fortstta växa lite till, undra hur lång den kan bli?