Idag har Miro varit ute på stora äventyr! Istället för att promeneras bara promeneras vid hand blev det idag sadel på ryggen och pappa vid sidan, sedan skrittade vi iväg. Skrittade vi mot Dalsbyn. Miro gick snällt, om än spänt. När jag kom utanför vårt hus satt jag av, det är alldeles i början av byn och sedan promenerade vi igenom resten. Miro gick fortfarande snällt men spänt, skulle nog dock haft ett spö i handen på backen för att han skulle respekterat mig lite mer.

När vi kom ut på Norddalsvägen satt jag upp igen och skrittade bort. Vid första kurvan vände jag och skrittade tillbaka för att sedan vända bortåt igen. Valde att skritta lite igenom kurvan, men sedan fick Miro nog. Han ville mycket hellre stå och titta på Gerda som skrek efter honom. Vi snurrade runt några varv, till slut fick pappa ta tag i honom och leda honom framåt en bit innan vi vände och gick tillbaka.

Satt av och ledde honom igenom byn igen. Han var fortfarande väldigt på och ville gärna gå på mig, men annars gick han ganska snällt. Snygg är han i alla fall, när han blåser upp sig och spänner nacken! När vi kommit ur byn satt jag upp igen som skrittade den korta biten tillbaka till stallet uppsuttet.

Bra träning för Miro att vara ute helt själv. Visst har han varit ute och promenerat mycket för hand själv, men det är sällan han haft ryttare på ryggen. Sedan får man ta det ett steg i taget, sitta av och leda där det behövs för att få honom att känna sig trygg i situationen. Vi ska försöka bygga vidare på det här!