Joggade Miro nu på kvällen, utrustad till 100% mot knott! Mulen smorde jag in med det starkaste medlet vi har (som går att ha på tunn hud), sedan hade han nosnätet över mulen och huva på öronen. Inte en ruskning mot knotten och tur var väl det, med den utrustningen.

Travade fram längs fyrkantsspåret lite lagom oseriöst kändes det som faktiskt, halvlånga tyglar men han sökte sig fint neråt ändå. Galopperade sedan ganska tidigt i passet, varierat mellan lättsits och nedsuttet. Galopperade på ordentligt, vilket uppskattades mycket utav ponnyn. Blev sedan en ganska lång skrittpaus då gav Johanna lite tips och sådant. Travade sedan lite, Miro var kanonkula och ville helst att vi skulle ha travlöp och springa ifrån arbetet. Han fick därför jobba på en volt där jag bara fokuserade på böjningen, samt varierade tempot mellan tre olika växlar.

När han kändes fin på volten avslutade jag längs fyrkantsspåret, i samma växeltänk. Miro kändes fin och svarade bra både framåt och tillbaka. Det är så härligt när jag med så små och fina hjälper kan variera tempot, det kommer läggas mycket krut på det framöver. Nöjda och glada var vi efter passet!


Miro i sin fina "antiknott"-utrustning! Nosnätet är lite stort, han skulle haft ponny istället för cob. Det fyller sin funktion i alla fall, vilket är det viktigaste. Självklart matchar huva och schabrak, hehe!