Idag har jag ridit två ponnyer, den ena väldigt välkänd och den andra väldig okänd. Tränade veckans träning för Pernilla med Miro på mitten av dagen och det gick verkligen som en dans. Kändes verkligen som vi hade ett flyt som bara trappades upp hela tiden. Började lite på volten för att böja och ställa igenom lite extra, sedan red vi en hel del skolor längs långsidorna. Miro kändes fin och med, men det gäller att hela tiden vara på sin vakt.

Han surade ur lite när vi skulle börja galoppera, det här med att fatta höger galopp när han är ställd och böjd samt har bakbenen och bogarna på plats är lite för mycket på en gång tycker han. Han började protestera lite men det är vardagsmat för mig nu för tiden, jag bara sitter igenom tills han ger sig. Ganska på en gång ger han sig också just för att han inser att det inte leder någon vart, sedan får han världens arbetskick och bara levererar. Problemet är att han "eldar upp sig" lite väl mycket och blir ganska stark, därför fick vi avsluta med att rida igenom det i båda trav och galopp.

Trots det var han väldigt, väldigt fin. Känslan genom passet blev verkligen bara bättre och bättre, han är så fin den lille ponnyn. Jag kan inte annat än att sita och le när jag rider honom: för det är verkligen ren lycka. Både jag och Pernilla var väldigt nöjda med träningen, Miro med för den delen. Innerst inne är han en liten arbetsmyra, det är bara det att ibland lägger han fokusen på fel saker (och peppar, peppar lägger han den allt som oftast på rätt saker i dagsläget!)


Dagens andra ridpass blev på en igenridning för en lektion jag missade under Thailandsresan. Först skulle jag ha ridit San Remo vilket jag blev väldigt glad över, men efter några justeringar fick det bli Kuba istället (ponnyryttare som jag är). Det kändes väldigt spännande eftersom jag aldrig har ridit honom tidigare och ska jag vara ärlig visste jag inte riktigt vad jag skulle förvänta mig för typ av ponny. Jag hade en liten uppfattning, den uppfattningen var däremot inte ens i närheten av rätt, men det var i en positiv riktning!

Första tio stegen kände jag mig helt förvirrad, men sedan trillade bara polletten ner och resten av ridpasset gick som en dans. Jag lyckades bara hitta alla knappar sådär och jag kände mig verkligen så hemma. I framridningen red vi mycket på volten och fyrkantsspåret, sedan red vi lite bogen in som en övning innan vi avslutade passet på fyrkantsspåret och volten igen.

Jag vet inte vad det var som gjorde att allt bara fungerade så fint, men precis som Pernilla sa löste jag allt på egen hand utan större vägledning. På något sätt var han lite lik Miro, samtidigt som de är otroligt olika. Det kändes lite som att det var samma typ av korrigeringar som behövdes göras, men på Kuba kunde jag sitta och bara "åka" lite till och från vilket inte alls fungerar på Miro.

Jag är i alla fall supernöjd med passet och hoppas definitivt på att få rida Kuba igen inom en snar framtid. Han var väldigt rolig och trevlig att rida, sedan är han kanske ingen ponny som det i dagsläget går att sitta och trimma dressyr på. Jag tycker samtidigt tycker jag att det är väldigt roligt att rida olika typer av hästar som kommit olika långt i sin utbildning. Det ska även bli pännande att se hur han utvecklar sig när han får lite mer styrka!