Like a dream come true

Publicerat av Jennie Börs den 24 Januari 2014 kl. 23:39 i Vardag
Idag blev inte min kväll riktigt som planerat. Min plan var att trimma till Miros man en aning och snygga till öron och hakhåren lite, den planen fick jag däremot styra om. Istället blev det jobb på ridskolan där jag höll i dagens fyra lektioner, framför allt spännande men lite läskigt också. Men allt kändes det lite coolt att gå runt med lektionspärmen, minns såväl när jag och min kompis jämt lekte ridskola som små och gjorde vår egna lektionspärm med hästlistor och lektionsgrupper. Idag fick jag ha hand om originalet, hehe! På den tiden var nog ridlärare drömyrket, nuförtiden har den drömmen ändrats ganska mycket.

Det gick i alla fall bra och jag överlevde med god marginal. Första gruppen var en vanlig grupp, om än inte av så hög grad, och där pratade vi först om hur hästen ska ledas innan vi tränsade tre ponnyer och gick in i ridhuset. De fick sedan leda tre och tre, de fick träna på att göra halt och leda hästarna på volter. Tycker både elever och ponnyer var duktiga.

De tre andra grupperna är nybörjargrupper, de hade istället ponnyagillity. Fick hjälp av två av ledarna att bygga fram banan och de var sedan även med och hjälpte till inne i ridhuset. Här hade vi bara en ponny i taget och gruppen delades sedan på två där hälften av gruppen fick vara ute i stallet och borsta med några andra ledare medan andra halvan fick ha ponnyagillity. Majoriteten av eleverna hade aldrig lett en häst på det här viset men det gick hur bra som helst ändå, all lyckades ta sig igenom slalom, halter, ryggningar och balansgång. Det flöt på betydligt smidigare än jag trott faktiskt.

Sist jag höll i en lektion, kopplat till en uppgift i specialidrott som jag läser i skolan. Mina kusiner fick vara elever och jag kan säga att det var väldigt uppskattat!

Det här med att hålla lektion är däremot en hel vetenskap. Idag hade jag till exempel noll koll på namnen kändes det som, när jag var skötare kunde jag namnet på var enda elev men nu var det över tre år sedan. Kunde namnen på några för att de varit med på US-aktiviteter eller för att de är trogna och frågvisa efterföljare när jag är i stallet, men större delen hade jag ingen koll på. Några nya namn lärde jag mig men det säkraste kortet var att säga hästnamnet eftersom jag sa fel namn vid något tillfälle. Sedan är det verkligen mycket att hålla reda på när det är mer än en elev det handlar om, det är verkligen svårt att se alla och ha "ögon i nacken". Jag tycker däremot att jag lär mig system som fungerar för mig mer och mer.

Lärorikt och roligt var det i alla fall, ännu en erfarenhet rikare. Jag har tidigare aldrig haft grupper helt på egen hand utan endera har jag varit den extra handen på teorilektioner eller så har jag hållit i till exempel skötarkurser tillsammans med någon annan. Idag var jag mer ensam, men jag hade i alla fall lite extra hjälp av Judith och Isabelle i ridhuset och det kändes bra!

Kommentarer
Mitt namn är:
Kom ihåg mig

Min e-postadress: (publiceras ej)

Min blogg:

Kommentar:

Trackback