Idag har jag gjort något som jag inte har gjort på de senaste tre åren: jag har ridit Miro på lektion! Senast var den 8 februari 2011, den gången åkte jag i backen redan på framskrittningen och det resulterade i en armbåge ur led samt lite sprickor i armbågen. Miro har växt otroligt mycket på de här tre åren och min ridning har dessutom utvecklats, så det kändes som vi var redo för utmaningen igen.

Lektionen gick bra! Fokuset låg på voltarbete vilket jag tyckte passade Miro som handen i handsken. Till en början var det lite sådär med högersidan men ju längre in i passet vi kom, desto bättre blev det. Red inte upp honom i formen utan idag fick han vara lite lägre i nacken, utan idag fokuserade vi på annat. Det kändes verkligen att han hittade framåt och neråt med näsan vilket kändes bra, han behöver kunna komma till arbete i det läget. Kunde dessutom variera tempot och lägga fram handen utan att någonting sprack på slutet.

Jag kan helt enkelt känna mig nöjd. Har inte ridit Miro för Susanne sedan den där senaste lektionen, det var helt enkelt ett tag sedan. Hon sa i alla fall precis samma saker som Pernilla, så det var bra. Det är skönt att vi bara är fyra stycken också, det ger mer utrymme till att rida me individuellt än om man är typ sex stycken i gruppen. Miro kommer definitivt få gå med på fler dressyrlektioner, ganska bra det för det är så stressigt att hinna med ridningen annars nu på vintern.