Som rubriken här ovan lyder, det är ungefär jag känner just nu. Den här sommaren lider allt mer mot sitt slut och jag kan inte för mitt liv förstå hur fort den har gott. Jag som tänkte att sommaren skulle ge mig tid till att blogga, tänk så fel jag hade.

 

Efter studenten har min sommar rullat på, började första helgen med att fira fyra år mer världens bästa Miro genom att rida KM i dressyr. Mitt första KM som storhästekipage, men med min älskade ponnybuse. Antagligen vårt bästa KM hittills, även om vi även i år hade galoppen emot oss. Jag var nöjd över att vi i alla fall höjde oss över 5% gentemot vår start helgen innan.

 

Hade sedan en vecka ledigt innan min första arbetsvecka som började med en söndag. Efter den veckan hade jag min lilla "semester" på nästan två veckor. Den första veckan spenderades först nere i Vetlanda hos Miros förra ägare, tränade lite dressyr och Miro dumpade även av mig i ridbanans största vattenpöl. Det regnade en hel del där nere, tyvärr, men besöket var väldigt trevlig ändå.

 

Därefter följde några dagar nere i Laholm för årets upplaga av Svenska New Forestmästerskapen. Det var med blandade känslor jag stod vid sidan om, det kliade i hela kroppen. Jag ville också! Det gick bra för Johanna och Miro i både dressyr och hoppning i alla fall. Jag fick ställa ut honom och det gick inte enligt våra förväntningar. Det blåste och han stod emot, vilket gjorde att han inte visade sin rätta trav. Även några av de övriga betygen sänktes. Han som bara blir finare och finare i kroppen för var dag som går, antagligen har det att göra med att tävlingsformen inte är den form av NF som domarna vill se. Det var iövrigt en trevlig anläggning, men nästa år hoppas jag att NF-SM går i Vetlanda igen.

 

Den resterande delen av min ledighet ägnades åt hästar och Cam. Miro blev tyvärr lite hängig genom hosta och snorighet när vi kom hem, men efter lite vila återhämtade han sig snabbt igen. Jag jobbade sedan en vecka innan det var dags för Säters höjdpunkt: nostalgidagarna. Första gången på två år som vi kunde vara där eftersom de senaste åren legat samma helg som NF-SM. I år blev det i alla fall någon form av besök alla dagarna, vilket givetvis var trevligt.

 

Efter ytterligare en jobbvecka fick jag besök av en sakna Felicia. Vi hade inte setts på nästan ett år så det var mer än välkommet. Det blev trevliga dagar med hästar, fotografering, shopping och en del mer. Tyvärr gick tiden fort men vi får se till att det inte går ytterligare ett år innan nästa gång vi ses!

 

När nästa arbetsvecka led mot sitt slut och det blev helg var det dags att fira Cams 18-årsdag! Vi hade bokat en kryssning till Åbo så på dagen tog vi tåget ner mot Stockholm där vi spenderade lite tid på stan innan vi gick till båtterminalen, genom hela Prideparaden som vi inte haft en tanke på att låg samtidigt. Det blev en låång promenad, men väl framme blev det en väldigt mysig och lyckad kryssning. Enda klagomålet vi hade var egentligen bufféerna vi bokat som inte motsvarade vad de kostade. När vi kom tillbaka till Stockholm tog vi tunnelbanan tillbaka till tågstationen, ett väldigt klokt val.

 

I måndags var på Jumanjis sista återbesök för kotledsinflamationen. Efter sex veckor med igångsättning på raka spår får hans träning nu börja trappas upp, om två månader ska han vara tillbaka där han var innan. Vi passade även på att kolla tänderna på båda ponnyerna så nu är de fina i munnarna. Miro blev helt väck av lugnandes dock, lilla skruttponnyn.

 

Nu är jag mitt uppe i en arbetsvecka igen, min näst sista. Dagarna rullat verkligen på och det är ett pyssel att hinna med jobb, ponny och pojkvän men det går, även om det är tajt och kräver tidsplanering. Allt skulle underlätta något om inte allt var utspritt i olika städer men det är bara att gilla läget helt enkelt!

 

I helgen är det daga för tävling igen, första sedan KM. Jag och Miro har inte hunnit träna så jättemycket för Pernilla under sommaren men några träningar har det blivit men idag är det dags igen. Har tragglat på själv istället, vilket gott både bra och mindre bra. Mesta dels bra skulle jag vilja säga, men det ska bli så skönt att få ett pat ögon på sig igen ändå för att få till de små detaljerna. Traven är väldigt fin av sig själv, det gäller bara att hålla ihop det. Galoppen däremot är fortfarande inte precis så bra som jag vill ha den, men vi kommer framåt i arbetet utan allt för stora svackor i alla fall!

 

Nu ska jag försöka avrunda det här inlägget, som precis som vanligt blev betydligt längre än tänkt. I skrivande stund sitter jag på bussen från Borlänge påväg från jobbet. Blir därefter raka vägen till stallet för träning, idag blir det utomhus som förberedelse inför helgens tävling. Har mest blivit inomhusridning med tanke på värmen på slutet och trots att jag tänkt trotsa den den här veckan har det inte blivit av. I tisdags var det jättemycket rök ute från skogsbranden, så då fick Miro vila helt och igår var det träningar ute på stora banan. Idag däremot, då ska vi rida utomhus!

 

Förhoppningsvis ska jag försöka hinna flika in här någon mer gång innan sommarens slut. Dagarna kommer däremot vara fulla med att göra den kommande veckan också, men det ska då inte dröja nästa två månader till nästa gång.