Under min bloggpaus har jag hunnit börja sista året på gymnasiet, jag förstår inte hur jag redan kan gå i trean. I måndags beställde jag min studentmössa (ni som känner mig kan förvånas över att den har lila detaljer istället för rosa), helt galet. Trean har inneburit en hel del förändingar skolmässigt, vi har bland annat bytt hemklassrum och jag har även fått en ny mentor. Allt kändes helknasigt i början, men jag har vant mig nu.

Det bästa med trean är ändå mitt schema. I tvåan var mitt schema iprincip fullsmockat, jag gick mellan 8.30-15.30 måndag till onsdag (tisdagar och onsdagar kunde jag visserligen börja vid 9.50, men oftast åkte jag till skolan direkt på morgonen ändå för att plugga), torsdagar gick jag mellan 8.30-14.10 och på fredagar mellan 8.30-14.30. Jag var väldigt stressad för att jag kände att jag inte hann med allt, för det var verkligen något hela tiden kändes det som. Nu i trean har jag lyckats klämma ihop alla mina kurser måndag-onsdag. Jag läser färre kurser och mitt skolliv känns något mer under kontroll. På torsdagar och fredagar har jag inte en enda lektion, jag är alltså ledig.

 

Måndagar och tisdagar brukar kunna kännas lite gråa och långtråkiga, men det brukar lösa sig ändå. Det är lite jobbigt att jag har schemakrock med båda designlektionerna, där får jag helt enkelt prioritera vilken lektion jag ska gå på och sedan jobba ikapp det jag missar på egen hand. Onsdagarna är väldigt sköna, oftast går jag på gymnasiearbetet på förmiddagen, mitt gymnasiearbete är hästrelaterat vilket gör det extra roligt. Ska släppa vad det handlar om i ett eget inlägg. Det är inte alltid vi behöver vara i skolan på specialidrotten eftersom det är den teoretiska biten som ligger där, vissa veckor kan jag därför sluta vid lunch medan jag andra brukar sätta mig i en soffa i skolan och arbeta med det jag behöver i väntan på att den lektionen ska börja. Ett separat inlägg om specialidrotten kommer också att dyka upp. Alla lila lektioner (Flex-IBARB) och språk/räknestugan är frivilliga lektioner, det vill säga att jag kan välja att gå på de om jag vill även om jag inte måste.

Ärligt talat känns det konstig att varje helg är en långhelg. Vissa veckor har jag åkt till skolan på torsdagar bara för att ha något att göra, vissa gånger har jag fått mer gjort än andra. Jag kan faktiskt även sakna den där fredagskänslan. Ni vet, den där känslan på morgonen av att "nu är det snart helg!" och den speciella stämningen som kommer allt mer mot slutet utav dagen. Det är inte direkt så att jag får den när jag går hem på onsdagen, men samtidigt känns det inte så tokigt att veta att torsdagen och fredagen kan jag planera helt utefter vad jag själv känner för.