Idag tog vi ett dressyrtrimpass ute på ridbanan i blåsten. Givetvis dressyrsadel på och red faktiskt utan huva på honom för första gången hemma på länge.

Efter framskrittning både för hand och uppsuttet började jag att jobba skritten lite på honom genom mindre volter och böjda spår, han kändes där fin på bettet men var inte speciellt aktiv med sina bakben. Övergick och jobbade på i trav istället därefter, längs hela stora fyrkantsspåret (dock en bit innanför staketet) med volter lite här och var. Fokuserade på rakriktningen och böjningen och i det red jag även lite tempoväxlingar, Miro kändes med på noterna och fin även om fokusen ibland ville slinka iväg på något annat. Travade även över några bomserier några vändor, Miro tog i för kung och fosterland och dressyrsadel var inte det mest optimala valet för den övningen.

Tog sedan och arbetade lite med galoppen längs fyrkantsspåret, med lite tempoväxlingar i arbetet med rakriktning och böjning. Miro kändes fin i galoppen, var lätt att reglera och blev inte så fasligt stark även om han gärna ville galoppera fort mest hela tiden. La även in lite volter i galoppen för att känna efter. Tog sedan en liten skrittpaus innan vi jobbade vidare, den här gången fattade jag galopp och red sedan en diagonal ut i förvänd galopp, låg några varv i förvända galopp och red sedan en nya diagonal och bröt från rätvänd galopp igen. Miro kändes väldigt fin, inga som helst problem i den förvända galoppen utan han kändes väldigt stark och med i kroppen.

Skulle sedan avsluta med lite travarbete, men jag hittade ingen vidare känsla i det nedsuttna arbetet om jag ska vara ärlig. Hittade några meter här och var som kändes bra och även några skänkelvikningar. Jag valde att nöja mig där, tror blåsten gjorde sitt lite till där och travade istället av. La ner formen lite på honom och red böjda spår och lite skänkelvikningar med en bra känsla ridmässigt. Avslutade med att känna på några halter och ryggningar.

Summeringsvis är jag nöjd med ridpasset även om jag inte kunde arbeta traven nedsuttet som jag önskat. Men eftersom jag är ganska säker på att känslan berodde på blåsten kändes det onödigt att sitta och nöta för mycket. Det som känns extra roligt är att jag känner att galopparbetet börjar kännas mer stabilt än innan, nu kommer jag verkligen till ridning och kan inverka bra. Galoppen har alltid varit en av mina svaga gångarter kan jag säga! Nöjd med Miro i vilket fall, han var en duktig ponny.