Jag och Miro skulle idag trimma ett vanligt dressyrpass på banan. Miro hade dock andra tankar i huvudet kan jag säga, från jag plockade upp tyglarna tills jag började skritta av tog 1 timme och 20 minuter (med skrittpauser, givetvis). Ponny med egna åsikter och humör var bara förnamnet.

Började med att skritta på upplockade tyglar på ett fyrkantspår ungefär 20x60m (innanför staketet så det blev lite mindre) och började trava fram på samma sätt, först runt fyrkantsspåret men la mig sedan på en volt (något mindre än 20m) och jobbade med att få honom ordentligt runt skänkeln. Huvudet höll han på med en hel del, men jag fick ganska bra grepp om det i alla fall. Skulle sedan galoppera, det var minst sagt spännande. Jag hade två växlar att välja mellan, den ena var supersegt och den andra var fullt ös. Styra gick inte, försökte rida på volter men det var omöjligt. Huvudet gick som på maskin dessutom, jag kände mig ganska hjälplös faktiskt. I det sega gick det inte att engagera honom och försökte jag styra gick det så långsamt och oengagerat att han totaldog, försökte jag istället rida lite fram gjorde han högersidan sju meter lång och bara drog iväg för mig. Gjorde några halter från galopp, ryggade och fattade galopp igen vilket gjorde saken liiite bättre, men knappt märkbar.

Red lite förvänd galopp däremot, det gick mycket bättre. Fick mer grepp om honom och han kändes mer stabil även om vi tappade högersidan lite väl mycket ibland. La sedan fokusen på traven, red så jag vända rätt upp och bytte varv med jämna mellanrum och jobbade med att hålla honom riktigt rak och att han skulle böja sig ordentligt på de böjda spåren. La även in lite volter längs medellinjen. Fick en någorlunda bra känsla, huvduet var inte helt still men annars kändes det helt okej i alla fall.

Tog sedan tag i galoppen igen, jobbade även här på medellinjen och fick kolla på styrningen i alla fall upp och ut ifrån den. När jag fått till bra uppridningar och rakriktning började jag lägga in skrittövergångar på själva medellinjen och fattade sedan den andra galoppen. Låg och rullade på så ett tag, Miro skötte sig faktiskt bra! I vanliga fall blir han lätt för taggad och ivrig i skritten, men idag kunde han slappna av och vänta på min signal. Vid något tillfälle gjorde han som han brukar, då gjorde jag bara halt och lät honom stå still en stund innan jag ryggade några steg innan han fick skritta igen - det fungerade superbra! Avslutade sedan med några skänkelvikningar i trav som bev helt okej.

Hur ridpasset ska summeras är svårt. Jag fick då jobba kan jag ju säga i alla fall. Känslan var helt okej, det ostabila huvudet förstörde en hel del men fick någorlunda okej fatt på högersidan i alla fall. Jag höll dessutom fokusen uppe trots att passet blev så långt, idag var en sån där dag när jag bara klarade av att bita ihop och göra mitt medan han krånglade på.