Idag sadlade jag på dressyrsadeln för veckans fjärde dressyrpass och drog mig sedan ut på banan. Ärligt talat var jag inte allt för motiverad, mycket tankar snurrade i huvudet men jag körde på.

Skrittade fram lite själv och sedan kom Pernilla ut för att hjälpa mig. Vi fortsatte med samma tänk som tidigare dagar, allt för att få in det i systemet. Idag hittade vi rätt mycket fortare vilket givetvis kändes bra! Grundfokusen låg på bakbensaktiviteten, rakriktningen och att han helt enkelt skulle vara stadig sedan jobbade vi på med LA-rörelser utöver det. Mindre volter, skänkelvikningar, förvänd galopp, halter och ryggningar med mera.

Idag blev det inte ett fullt lika långt pass, men ändå längre och mer krävande än jag brukar dagen innan tävling. Men idag var det precis vad som behövdes, just för att få honom på plats och för att jag skulle kunna känna mig lugn inför tävlingsdagen. Hade det här passet inte gått bra hade jag nämligen strykt mig. Passet gick bra, vi levererade ännu mer mot tidigare dagar och allt har alla de här träningar haft sina riktiga ljusglimtar. Intensivt pass gör att mycket av det som gjorde försvinner, men allt vi gjore blev bra!

Nöjd med passet och allt. Otroligt tacksam för all hjälp. Vi kommer hela tiden lite närmre lösning, idag var huvudet i princip stilla trots att han inte hade något nät för näsan eller huva för öronen. Jag började komma in mer och mer i systemet dessutom!