Idag var det dags för dressyrträning för Pernilla ute i Hedenslund, mycket välbehövligt eftersom det var nästan två veckor sedan jag tränade för henne sist. Har känt att under den senaste veckan när Miro har hållt på och headshakat har jag tappat honom en del i böjningen eftersom den helt enkelt har förhindrat honom att ta mina hjälper ordentligt.

I den individuella framridningen travade jag bara på på fyrkantsspåret och på volten, med fokus på rakriktning, böjning och tempot. Miro var väldigt pigg och glad kan jag säga, fick hela tiden jobba på att få tillbaka honom så det kändes väldigt bra. I övrigt försökte han slingra iväg för att slippa sätta under sig högerbak helt.

Träningen red sedan mestadels innanför fyrkantsspåret. Vi jobbade mycket med att få honom helt rak för att få de där bitarna som "trillat iväg" på plats och sedan la vi småvolter för att även få igenom böjningen. Följande gjorde vi i alla gångarter. Småvolterna i traven blev riktigt små, men det var ändå inga jättetstora problem. Vi låg såhär i princip hela träningen. På slutet fick jag gå in på en större volt för att känna att jag verkligen fick koll på böjning. Så mycket mer om själva passet finns det inte att skriva eftersom vi jobbade så mycket med samma saker.

Känslan passet gav var bra, men annorlunda. Miro blev väldigt fin men grejen var den att jag inte hade absolut någonting i handen. Men å andra sidan var han så fin i övrigt så får leva med det helt enkelt, för han kom igenom böjningen och allt sånt bra.