Nej, nu blir jag barbackaryttare för all framtid
Publicerat av Jennie Börs den 31 Januari 2013 kl. 19:51 i Vardag
Sadlar är minst sagt är komplicerad historia för sig som jag nämnde, idag fick jag det bekräftat för mig ytterligare en gång. När Miros Jaguar lades på ryggen och det konstaterades att den inte skulle kunna anpassas efter honom var jag inte långt ifrån tårar och ett utbrott. I den stunden kände jag precis som rubriken lyder, att jag skulle lägga allt som har med sadlar att göra och istället rida barbacka.
Grejen är den, att Jaguaren har legat väldigt bra i övrigt. Den har legat ann hela vägen, i våg och allt sånt där. På slutet har den dock börjat glidit, både framåt och åt sidorna mer än innan. Givetvis har jag reagerat på det eftersom det orsakat att Miro blivit väldigt stressad i vissa situationer när sadeln verkligen försvunnit åt fanders. Förhoppningen jag hade var att det skulle räcka att bredda den en vidd för att få ner den lite mer över manken, men tydligen behövde den breddas mer än så vilket skulle orsaka obalans i övrigt.
Grejen är den, att Jaguaren har legat väldigt bra i övrigt. Den har legat ann hela vägen, i våg och allt sånt där. På slutet har den dock börjat glidit, både framåt och åt sidorna mer än innan. Givetvis har jag reagerat på det eftersom det orsakat att Miro blivit väldigt stressad i vissa situationer när sadeln verkligen försvunnit åt fanders. Förhoppningen jag hade var att det skulle räcka att bredda den en vidd för att få ner den lite mer över manken, men tydligen behövde den breddas mer än så vilket skulle orsaka obalans i övrigt.
En passande sadel behöver jag ju givetvis ha, därför provade vi några andra istället. En fyra-fem stycken sadlar hämtade hon ut och la på, var av en Dominus och då blev jag nästen lite full i skratt. Precis en sådan sadel som vi hade innan, men som tur var passade det inte. I slutänden var det bara en sadel som låg bra, jag provred den därför en stund i ett ridhus i alla gångarter. Den kändes helt okej att rida i, det är så svårt att säga bara sådär på rak arm. Den låg i alla fall helt still, den hade inte flyttat sig en endaste millimeter under ridpasset, varken åt sidan, framåt eller bakåt.
Efter lite diskussion slutade det med att vi lånade med den hem så jag får prova den lite på hemmaplan. Jag kommer därför rida i den nu i helgen och känna efter hur den verkligen är för mig som ryttare. På måndag ska jag även träna i den för Pernilla, då kan jag få det från ytterligare ett perspektiv om den passar mig som ryttare bra. Den vi lånat hem är dock brun, så jag får väl försöka överleva det faktumet under helgen. Bestämmer jag mig dock för att jag vill ha sadeln kommer vi givetvis köpa den i svart.
En Equipe Emporio är det, vi får se om den kan mäta sig med Jaguaren!
För Jumanjis del slutade allt väldigt bra. Hoppsadel låg fortfarande bra och behövde inte justreras, skönt att få det bekräftat i alla fall nu när den är inriden och har lagt till sig. Tanken var ju att det var Jumanji som skulle få en dressyrsadel utprovad idag, men den biten löste sig enkelt. Jag förslog att vi skulle lägga på Jaguaren på honom eftersom jag tyckte det såg bra ut när jag la på den själv i höstas. Något sinne för sadlar kanske jag har trots allt, för mycket riktigt passade den honom utmärkt! Känns bra att inte behöva sälja den i alla fall, så hur det än blir med sadel till Miro har jag fortfarande chans till att rida i Jaguaren då och då.
Vi är i alla fall väldigt nöjda med vårt val av att åka ner till Strömsholm. Nu har vi fått allt svart på vitt och förhoppningsvis ska vi få en rätsida på sadelhistorian. Nu står vi bara i frågan om hur vi ska göra med Miros hoppsadel, kanske även den blir att bytas ut. Vi får helt enkelt se hur det slutar, Miro har trots allt ändrat sig en del sedan den införskaffades och den ligger inte direkt still i dagens läge. Nu ska i alla fall dressyrsadeln få en ärlig chans och jag hoppas verkligen att det fungerar bra, skulle vara helt underbart att få ett avslut på det hela.
Efter lite diskussion slutade det med att vi lånade med den hem så jag får prova den lite på hemmaplan. Jag kommer därför rida i den nu i helgen och känna efter hur den verkligen är för mig som ryttare. På måndag ska jag även träna i den för Pernilla, då kan jag få det från ytterligare ett perspektiv om den passar mig som ryttare bra. Den vi lånat hem är dock brun, så jag får väl försöka överleva det faktumet under helgen. Bestämmer jag mig dock för att jag vill ha sadeln kommer vi givetvis köpa den i svart.
För Jumanjis del slutade allt väldigt bra. Hoppsadel låg fortfarande bra och behövde inte justreras, skönt att få det bekräftat i alla fall nu när den är inriden och har lagt till sig. Tanken var ju att det var Jumanji som skulle få en dressyrsadel utprovad idag, men den biten löste sig enkelt. Jag förslog att vi skulle lägga på Jaguaren på honom eftersom jag tyckte det såg bra ut när jag la på den själv i höstas. Något sinne för sadlar kanske jag har trots allt, för mycket riktigt passade den honom utmärkt! Känns bra att inte behöva sälja den i alla fall, så hur det än blir med sadel till Miro har jag fortfarande chans till att rida i Jaguaren då och då.
Vi är i alla fall väldigt nöjda med vårt val av att åka ner till Strömsholm. Nu har vi fått allt svart på vitt och förhoppningsvis ska vi få en rätsida på sadelhistorian. Nu står vi bara i frågan om hur vi ska göra med Miros hoppsadel, kanske även den blir att bytas ut. Vi får helt enkelt se hur det slutar, Miro har trots allt ändrat sig en del sedan den införskaffades och den ligger inte direkt still i dagens läge. Nu ska i alla fall dressyrsadeln få en ärlig chans och jag hoppas verkligen att det fungerar bra, skulle vara helt underbart att få ett avslut på det hela.
Kommentarer
Kommentar av: Ebba
Åh vilken jättefin blogg! Vad glad jag är att jag hittade den! Verkligen kul! :)
Svar:
Jennie Börs
Trackback