Idag tränade jag för Göran. Var riktigt nervös innan med tanke på Miros betéende veckan innan, det här var liksom "domedagen" på något sätt. Skulle rida i Jaguaren för att kunna utseluta att det var sadeln som störde honom och jag skulle dessutom få det hela från en ny synvinkel. Hade  turen att få rida helt själv i alla fall,sjukt stor skillnad är det verkligen mellan att rida själv och rida tillsammans med en till

Redan i den individuella framridningen kände jag att det inte var sadeln som spelade oss ett spratt. På raktspår visade han ingenting förutom att han var sned, men när jag gick in på en mindre volt åt höger reagerade han genom att slänga sig ut på vänsterbogen. När Göran väl kom in och frågade hur det hade gått förklarade jag vårt problem som uppstått den senaste veckan och även hur vi provat sadlar och så vidare.

Fick som alltid börja med att titta på formen, fick beröm för att takten blivit bättre men naturligtvis påpekade han att han satte högerbak utanför sig. Skulle sedan gå in och rida ett varv på en större volt (runt 18m var den nog) i högervarv och Miro bangar på en gång, på en så pass stor volt. För att få honom rak fick jag då rida öppna och sedan en övergång till förvänd sluta i höger varv för att få till rakriktningen, i vänster varv fick jag sedan rida sluta av samma anledning på långsidorna. Efterhand fick jag även lägga in lite volter, större till en början och sedan minskades de. I högervarv försökte han att slinka undan han gjort men det fick jag korrigera när det kom.

I skritten fick jag även där rida sluta respektiva förvänd sluta (i vänsterböjning) beroende på varvet, fick även göra några vändningar på bakdelen. Med tanke på allt tycker jag att de var bättre än innan faktiskt!

Sedan i galoppen fick jag jobba med rakriktningen och sedan la vi även lite volter i större format, strax under 15m blev nog den minsta. Även här reagerade han på böjningen åt höger i volten. Sedan fick jag trava av, fortfarande samma tänk med sluta och förvänd sluta.

Grundridning med inriktning på rakriktning blev det, helt klart. Göran konstaterade snedheten men han såg inte någonting nytt mot vad vi märkt, alltså att han inte vill sätta under sig högerbak eller böja det ordentligt vid böjning. Min känsla personligen var väl inget vidare, när han blir rak känns det bra och annars inte alls bra och vi presterade verkligen inte på topp, men utifrån de förutsättningar vi hade.