Idag när jag släppte ut Miro i hagen fick jag se ett sånt där ögonblick som gör att mattehjärtat smälter lite extra och som dessutom bevisar hur bra kompisar Miro och Jumanji faktiskt är. Innan Jumanji kom hade inte Miro någon riktig kompis, vad vi än provade så slutade det med att Miro fick stå själv i en hage i alla fall. Lekte de inte för våldsamt ville Miro bestämma för mycket, eller så var det något annat som satte käppar i hjulet. Sedan kom Jumanji, de har verkligen vuxit ihop och är nu superpolare.

Jag tror att anledningen till att de blivit så bra kompisar är just för att Jumanji låter Miro bestämma, men samtidigt är inte Jumanji helt underlägen och låter Miro ta över helt. När det är matdags är det Miro som bestämmer vilken mathög han ska ha, Jumanji får glatt flytta sig om han skulle vilja byta. Vill inte Miro leka när Jumanji vill, då igronerar Miro totalt. Det är Miro som bestämmer och Jumanji han anpassar sig efter det. Samtidigt står de nästan alltid tillsammans i hagen, de står gärna och sover nära varandra i sitt alldeles egna "sovhörn". Jag har aldrig sett att Miro låter någon annan häst komma så nära honom som Jumanji faktiskt får göra. Nu när de stått i boxarna bredvid varandra har de dessutom oftat stått bredvid varandra på varsin sida om boxgallret och bara njutit. De har däremot blivit lite avundsjuka på varandra när den ena fått uppmärksamhet men inte den andra, Miro har varit den som blivit absolut värst avundsjuk och gjort allt för att någon ska ge honom uppmärksamhet.

Jumanji är däremot den som visar sin vänskap tydligast. Han skriker efter Miro från hagen och försöker verkligen ta kontakt när Miro kommer. Miro visar det inte lika tydligt men samtidigt syns det på honom att han verkligen gillar Jumanji. Ska vi ut och åka transport gnäggar Miro så snart han kommer in transporten för att Jumanji ska hänga på. Något som är skönt att de inte är totalt beroende av varandra på tävlingsplatsen, den ena kan gå ifrån utan att de skriker ihjäl sig eller blir stressade. Så fort se får syn på varandra brukar det däremot komma ett litet skrik av lycka.

Just nu tror jag att framför allt Jumanji saknar sin kompis. Jag tror att han vill ha sin busbrorsa i boxen bredvid och ärligt talat tror jag att Miro skulle vilja stå där också. De har verkligen varit riktigt bra boxkompisar, inget bråk eller tjaffs alls. Idag kom Miro ut lite senare eftersom han klipptes på förmiddagen och Jumanji blev verkligen överlycklig när hans kompis äntligen kom. Jumanji skrek efter Miro när han fick syn på honom och när jag släppte Miro var Jumanji inte sen på att komma och hälsa. Jumanji försökte verkligen bjuda upp till bus, Miro var däremot riktigt tråkig och totalignorerade. Tycker faktiskt Miro är lite dum när han gör så, men samtidigt syntes det så tydligt att Miro accepterade Jumanji för ingen annan skulle få gå runt och smånosa på hela Miro och bita tag i täcket utan att Miro blev skogstokig. Nu brydde han sig däremot inte det minsta.
Bilden här ovan är från idag, Miro hälsade i alla fall glatt. Jag blir så lycklig av att se de tillsammans och det känns så bra i hjärtat att de verkligen är bästa kompisar. Kommer kännas riktigt jobbigt den dagen de kommer behöva separeras från varandra, för de har verkligen blivit som två brorsor under de här två åren. ♥