Idag red jag ett dressyrpass i ridhuset, med dressyrsadel och allt. Dags att börja komma igång med all träning på riktigt nu känner jag nämligen!

Började med att bara trava och galoppera fram på fyrkantsspåret, i ett friskt tempo med handen lite framme. Miro kände väldigt pigg och fräsh, arbetade dessutom på bra tycker jag. När vi blivit lite varma i kroppen gjorde jag skrittövningen som jag fick i läxa av Göran, jag hoppade dock över själva bakdelsvändningen och gjorde istället en liten volt tillbaka där jag kände efter så att alla delar följde med. I övrigt kändes det bra i både öppnorna och slutorna. Övningen gjorde att Miro släppte loss tror jag allt, för efteråt fick jag en bättre känsla i skrittarbetet.

Tog sedan trav nedsittning, red på fyrkantsspåret i ett aktivt tempo med handen lite framme. Här jobbade jag vidare med samma sak som jag tränade på för Pernilla, men jag la även in en 10m volt i varje hörn för att få med lite mer böjning. Gjorde övningen åt båda hållen och tror allt att den gav resultat, för Miro frustade en hel del. Ridkänslan var lite berg- och dalbana, ibland helt rätt och sedan faller det isär en stund för att bli bra. En tröskel att komma över helt enkelt.

Sedan tog jag lite galoppjobb, på fyrkantsspåret med volter lite här och var av varierande storlek. Provade även att sätta ihop honom i några språng för att sedan lätta fram igen. Känslan i högervarvet var bra men i vänster hade vi lite svårt att få med högerbak när jag satte ihop honom, men de stunder vi fick till det kändes det bra. I arbetsgaloppen fick jag däremot en jättebra känsla i båda galopperna!

Avslutade sedan med att trava av honom på serpentinbågar, något som kändes bra. Gick sedan in på en volt där jag fick en bra känsla åt höger, men när jag bytte varv blev det lite pannkaka. Miro blev stressad av något och kunde inte riktigt släppa det, därför valde jag att ge mig när jag fick en någorlunda bra känsla i alla fall.

Jag är nöjd med ridpasset, dock har jag svårt att uppskatta alla positiva delar när avslutet inte blev det bästa. Men det är sånt som händer, jag får ta med mig det bra och lämna det negativa bakom mig. Övningen som jag gjorde i traven idag var riktigt bra tycker jag, så simpel men ändå så klockren för vad jag och Miro behöver nu. Den gav verkligen påskjutet bakifrån fram till handen där han verkligen suger tag i bettet.