Första mötet kanske var att ta i, jag hade trots allt träffat den lilla damen flertalet gånger innan. I vilket fall är det idag två år sedan som jag för första gången red Evita!

Evita under provridningen kan beskrivas som en överladdad och hinderglad lurv-ponny, som inte hoppat speciellt mycket den senaste tiden. Hon var väldigt pigg, glad, stark och framåt, inte alls en ponny som jag var van vid att rida. Det var dock något som gjorde att jag fastnade för henne, trots att hon var raka motsatsen mot hur jag vill att en ponny ska vara att rida, men jag kände mig så trygg. Hon hoppade i alla lägen och trots sitt pigga jag kändes allting så tryggt.

Jag är så glad att vi tog chansen att få låna den här underbara lilla prinsessan. Saknar henne så mycket!