Avundsjukan

Publicerat av Jennie Börs den 10 April 2012 kl. 22:16 i Vardag
Miro är verkligen en ponny som får en att le till lite extra vissa stunder, han är bara för söt. Efter hans promenad släppte jag ut honom i hagen igen och i samma veva tog jag in Jumanji istället. Jumanji hade inga planer på att följa med in idag, utan vände bara när jag kom emot honom.

Det första Miro gör är att traska fram till mig, kör huvudet tätt mot min mage och ger en blick som bara får en att smälta. Precis som att ha berättar för mig "Du kan ju ta in mig istället!". Jag kliar honom lite i pannan och förklarar att han har gjort sitt, nu är det Jumanjis tur. Under tiden försöker Miro ta på sig grimman själv, genom att trycka ner nosen i grimmans nosdel. Jag går där ifrån och fortsätter med taktik överlista Jumanji, Miro följer mig hack i häl.

Att Miro följer efter mig är inte till någon fördel, han är bara ivägen. Miro försöker dessutom gång på gång förklara för mig att det är honom som jag ska ta in, genom samma taktik som innan. Jag kliar honom lite i pannan (han är ju för söt för att det ska gå att låta bli!) och fortsätter sedan att försöka få tag i Jumanji. Miros nästa knep för att få min uppmärksamhet är genom att stylea, rätt som det är ser jag honom gå med krökt nacke i en skänkelvikning. Hur söt får man bli!?

Det enklaste sättet att få fast Jumanji på är genom att gömma grimman bakom ryggen och sedan går fram och klia honom i huvudet. Sedan smyger man fram grimman och trär den på dent. Det var inga problem att komma till "klia fasen", där tog det dock stopp då Miro också ville vara med på det kalaset!

Tillslut fick jag fast Jumanji (efter ca 10 min), Miro gick efter honom med öronen bakåt fram till grinden. Någon snodde ju hans matte! Men så snart jag tittade åt Miros håll, då åkte öronen framåt och oskyldighetsblicken kom fram. Miro är bara för söt, han får mig verkligen att le till lite extra vissa stunder.



Kommentarer
Mitt namn är:
Kom ihåg mig

Min e-postadress: (publiceras ej)

Min blogg:

Kommentar:

Trackback