Mitt första riktiga år som tävlingsryttare! Visst, 2009 och 2010 tävlade jag lite lokalt men det är inte föräns i år som jag verkligen varit riktigt aktiv. Det har varit ett år med både framgång och motgång, det har gått lite upp och ner som i en berg- och dalbana. Det har varit mycket slit med blod, svett och tårar; men jag ångrar inte det här året.

Innesäsongen missade vi pga min skada, så vi kom igång lite senare än tänkt, men så fick det vara. De första två tävlingarna gick helt okej, men efter det gick det utför. I Leksand framförallt för att jag inte kunna spänna av för att det var så rörigt där och det bli inte bättre av han kastade av mig i collectingring inför LBn (lite småpinsamt, men dressyrstaket som blåser omkull är inte att leka med!). Tävlingen i Vassbo handlade bara om att jag hade helt andra tankar i huvudet, egentligen skulle jag nog inte ens ha startat den tävling med tanke på alla omstädnigheter.

Sedan blev det en liten vändning, på KM lyckades jag verkligen hålla honom "på sin plats" utan kast. Tävlingen i Insjön var helt klart vändningen, vi var vältränade med tanke på tre dagars lägret som vi varit med på samma vecka. NF-SM var verkligen den stora vändningen, första dagen var vi precis utanför placering (1p) i första klassen och i andra klassen hade jag honom verkligen i ramen. Andra dagen var sådär, men för att vara inomhusdebuten var det bra. Utställningen däremot, den gick ju galant! Världens finaste Miro. ♥


Titta på den fina ponnyn och inte på mig
Efter Vetlanda har det verkligen bara gått framåt, ibörjan var min känsla bra men procenten var inte desamma. I Torsåker var vi retligt nära placering i LCn (samma poäng, dock hade vi sämre koeff) men två helger senare satta vi den i Ludvika! Vår första placering.

Sista tävlingen är nog den absolut bästa den här säsongen. Jag hade inga högre förväntningar och sänkte ribban i och med att det var innomhus, men ack så fel jag hade där. 64,44% i LCn och procentrekord! Sedan går vi in i LBn och sätter ännu ett procentrekord och lyckas för första gången knäcka 60% gränsen. En perfekt avslutning!


Vissa gånger har jag bara haft känslan "Nej, nu ger jag upp!", men viljan att lyckas är så mycket starkare. Det är verkligen ingen lätt ponny jag sitter på, han gör ingenting gratis och behöver ryttarens stöttning till 110%. Jag har lärt mig och kommer att lära mig så otroligt mycket med denna ponny, det vet vet jag. Han har så mycket att ge och en dag kommer han visa dommarna vad han egentligen går för! Jag tänker ge honom den tid han behöver, det har tagit oss hela det här året att få oss två samspelta inne på banan och 18 starter innan vi fick våran första placering. Planen att debutera LA fick vi flytta fram till i vår, men det gör mig ingenting.

Huvudsaken är att vi har roligt, det är ju därför man tävlar!? Rosetter att hänga på väggen är inte det viktigaste, det är bara en bonus. :)