Det finns flera saker som lyfter mig inom ridsporten, duktiga ryttare är ett exempel. De är bra förebilder och de gör en motiverad till att utvecklas själv.

Någonting annat som lyfter mig är positiva kommentarer, det är någonting som man verkligen suger i sig och något man kan leva länge på. Alla fina kommentarer och lovord jag fått om Miro är verkligen någonting som fått suga i mig och leva länge på, speciellt när det inte gått bra. Jag hade lika gärna kunnat gett upp de gånger när verkligen ingenting fungerat, när vi försökte få en lugn galopp där Jennie bestämde tempot är ett bra exemel. Det tog sin tid innan det fungerade (det roliga var att det vände över en natt, ena dagen hade han noll energi pga av att han var ur kondition och nästa var han en tickande bomb av energi). Det finns fortfarande svackor, men jag kämpar på. Det är dels tack vare alla postivita kommentarer och lovord, men den största biten i det hela är nog kärleken till honom.