Den sista delen av vår hästletarhistoria kommer nu äntligen, efter lite fördröjelse. Det är givetvis i den här delen som den andra prinsen hittas. Den första delen hittar du HÄR, den andra delen hittar du HÄR och den tredje delen hittar du HÄR.

Redan i slutet av sommaren 2011 började tankarna om att skaffa ytterligare en till ponny att skapas. Johanna började får upp ögonen för att tävla på riktigt och även om Evita dög så det räckte och det blev över (bättre första tävlingsponny inom hoppning får man leta efter!), visste vi å andra sidan att Evita aldrig skulle finnas med Johanna ponnytiden ut. Mamma och Johanna började lite lätt att titta efter ponnyer på hästnet och hittade några intressanta, men några provridningar blev aldrig aktuella eftersom tiden inte räckte till. Vi hade dessutom bestämt oss för att inte stressa i letandet eftersom vi hade två fina ponnyer i stallet redan.

När höstlovet närmade sig tog vi dock upp letandet igen, vi hittade fyra intressanta som vi bokade in provridning på. Första helgen i November satte vi oss i bilen, förväntansfulla för ytterligare en hästletarhelg. Inställningen var inte att hitta den rätta, utan snarare att se vad marknaden erbjöd.

Första stoppet gjordes i Mjölby, där vi vi tittade på en ponny som vi hittat redan i Augusti när sökandet började lite lätt. Ponnyn hade vi dessutom sett en skymt av på NF-SM samma sommar, vilket gjorde det lite extra intressant. Vi fick börja med att träffa ponnyn i stallet för att vara med vid borstning och sadling, innan vi gav oss ut på ridbanan. Ponnyn visades av en bekant till ägaren då hon för tillfället var skadad, sedan fick Johanna sitta upp och rida samt hoppa. Själv satt jag upp sist för att bara känna lite dressyrmässigt och hon matchade inte riktigt mina förväntningar. Gångarterna och det fanns fdär, tyvärr fanns inte styrkan där för att hon skulle komma helt till sin rätt. Jag och Johanna var dock överens om att det inte var rätt ponny för oss.

Keimos Tanja, New Forest -04

Nästa ponny fanns utanför Jönköping, en ponny som var lite äldre än vi tänkt oss men eftersom mamma fastnade så för hans annons tänkte vi att vi inte hade något att förlora. När han var borstad och sadlad gick vi i mörkret till ett närliggande ridhus där provridningen skedde. Ägaren visade honom innan Johanna satte upp för att känna på honom, i hoppningen hade Johanna lite svårt att hänga med i sprången när han tog i med ryggen men trots det tog de sig över högre hinder med lätthet och utan problem. Jag satt sedan upp och kände en stund på honom dressyrmässigt, en trevlig ponny som var något stark i galoppen var min tanke. Annars var han väldigt stabil och så vidare, jag fick även skritta honom i mörkret tillbaka till stallet, en helcool ponny som inte viftade ett öra åt höger eller vänster. Både jag och Johanna gillade honom.

Cristalls Jumanji, New Forest -00

Natten spenderade vi i en campingstuga i Habo, dagen därpå styrde vi sedan mot Brålanda. Vi fick först se ponnyn under sadling och borstning  innan vi intog en blöt ridbana, men det fungerade bra även det. Ägaren visade honom lite först innan Johanna satt upp och provade rida samt hoppa honom. Jag satte mig sedan upp och han passade mig ganska bra ridmässigt, han var pigg (nästan lite het, men i laom mängd) men samtidigt lugn och samarbetsvillig. Galoppen var ett extra plus, helt klart. Min enda fundering var hur han var att rida på vanligt tränsbett (han hoppades på pelham, så fick rida på det). Dressyrmässigt gillade både jag och Johanna honom, men i hoppningen föll Johanna inte speciellt mycket.

Ultimo, Tysk Ridponny -02

Resans sitsa stopp gjore vi i Karlstad, där vi träffade ägarna för provridning på en av stadens ridanläggningar. Efter att ha fått sett stoet under ägaren satte Johanna upp för att känna på henne, både i hoppningen och dressyren. Jag satt sedan upp sist och kände lite, min största tanke va: stor ponny! En maxad d-ponny jämfört med Miro är skillnad och hon gav dessutom lite storhäst känsla. Hon var trevlig att rida, om än inte en häst riktigt i min smak. Johanna hade ungefär samma uppfattning.

Oh, My Pretty Eowine, Tysk Ridponny -03

Hemma i Säter valde vi att lämna alla filmer utom Tanjas vidare till Pernilla för granskning. Vi var mest intresserade av Jumanji, men valde att lämna de andra två för jämförelse och alternativ mer. Pernilla delade våra tankar om att Jumanji var mest intressant, vi valde dock att avvakta över att bestämma oss då vi hade en provridning till inbokad.

Jag åkte tillsammans med Johanna och mamma ner till Avesta en vardagskväll för att provrida en ponny, som var väldigt sent tagen och därför inte speciellt utbildad för sin ålder. Vi valde dock att chansa eftersom det var nära + att Susanne sett den på en tävling och tyckte att han såg trevlig ut. Efter att ha fått se honom lite i stallet fick vi se honom uppsuttet i ridhuset innan Johanna provred. Sist ut var det min tur, i vanlig ordning, och det var en trevlig ponny att rida även om han kändes orutinerad. Både jag och Johanna tyckte det var en trevlig ponny, men kände samtidigt att det fanns en del jobb.

Silver Dream, Irländsk Sporthäst -03

redan i bilen på väg hem uteslöt vi honom, vi kände oss helt enkelt inte redo för att ta oss ann ett sådant utbildningsprojekt. Våra tankar gick istället åt Jumanji och trots att vi bestämt oss för att inte stressa, så kändes det rätt. Vi kunde inte släppa honom, helt enkelt. Besiktningstid bokades och någon vecka senare satt vi i bilen påväg ner till Jönköping igen. Vi mötte upp ägarna på kliniken och Jumanji gick igenom besiktningen utan problem, inför den här besiktningen var jag inte alls lika nervös.

Efteråt följde vi med tillbaka till stallet för att skriva lite kontrakt, innan vi for hemåt igen. Senare samma kväll bestämdes det att de skulle köra upp honom redan två dagar senare, vilket betydde att Evita skulle behöva flytta hem där innan.

Söndag den 20 november körde vi hem Evita på förmiddagen och strax därpå anlände en ny ponny till Säterbygdens Ridklubb. Miro fick under dagen hålla honom sällskap inne, + att de fick en chans att bekanta sig med varandra. De förra ägarna åt sedan mat hemma hos oss samt att vi fixade det sista med papperen. Där efter började Jumanjis resa i vår ägo!

Trött Jumanji efter den långa resan.