Gårdagen bestod av en stallförmiddag med bland annat Miro-ridning. På eftermiddagen bar det av mot Borlänge för ett informationsmöte som var två timmar långt men å andra sidan väldigt bra och informativt. Det gjorde framtiden ännu lite till förvirrad för det lät väldigt lockande men å andra sidan vet jag inte om jag är redo. Framtiden är inte enkel alltså.

Det blev en stallförmiddag även idag med ridning av båda ponnyerna. Jumanji kändes väldigt fin, avslappnad och på plats efter en liten startsträcka. Grundjobb med mycket galopp, gud vad roligt det är att kunna sitta och leka med galoppen utan problem! Miro och jag hade ett "sådär-bra-det-får-duga"-pass, var lite åt det hållet även igår. Känner mig osäker på om det verkligen blir rätt och om jag får igenom rätt saker. Det är så klurigt och Miro är dessutom inte enkelt alltså. Vi är inne i en minisvacka just nu där jag tror att mitt självförtroende är största boven. Hade egntligen en träning inplanerad idag men den blev inställd eftersom Pernilla är sjuk. Blir en "lekhelg" för Miro och i början av nästa vecka, sedan tar vi nya tag!

Idag har det varit en sådan där härlig vinterdag, runt -10 ute och solsken som gör att snön glittrar så underbart. Var riktigt sugen på att gå ut en stund med kameran men tyvärr blev det inget av med det. Hoppas verkligen på fler sånna här vinterdagar framöver för då ska kameran med ut på en tur. Vill verkligen komma igång med fotandet igen och få lite mer vardagsbilder, men det är så lätt att de blir tagna med iPhonen nuförtiden. Vill även ut och busa i snön, helt säker på att Johanna och ponnybusarna är på!

Idag var planen att skritta ut en vända, men den ändrades om och blev till en vilodag istället. Miro har trots allt gjort någon form av arbete i en veckas tid nu så därför tyckte jag att han kunde förtjäna det. Imorgon ska vi däremot ut till Hedenslund och för ett individuellt dressyrpass, var riktigt länge sedan vi var där och red nu.

För min del blev det däremot ingen vilodag, jag körde på ett styrkepass hemma istället. Mitt mål är att hinna med två, gärna tre, styrkepass per vecka. För det första för att jag vill bli starkare, framför allt i bålmuskulaturen. Jag känner mer och mer att jag behöver bli ännu starkare för att klara av att rida Miro maxat, för även om jag har bra med magmuskler och klarar av att sitta kvar kommer det hjälpa mig mycket att bli ännu starkare. För det andra läser jag specialidrott och det är en del av kursen, vilket är bra för då får jag en extra push att komma igång.

Idag körde jag uppvärmning på crosstrainern, sedan gjorde jag framför allt mag- och ryggövningar men även lite armar och ben. Tanken är att fortsätta på ett liknande spår men bygga på mer och mer, har dels fått en del övningar från min lärare men utgår även från mitt program jag fick av en sjukgymnast tidigare för att hjälpa till att stärka framför allt min rygg. Nästa pass är inplanerat på torsdag och sedan ska det hinnas med ett pass i helgen också: då kan jag vara nöjd med min egna träning den här veckan.

Jag är en ganska lat person när det kommer till träning. Ridning är inga som helst problem, där klarar jag verkligen av att motivera mig och kämpa vidare trots att det är riktigt jobbigt. Kondition och styrketräning på backen däremot är inte min grej, jag tycker helt enkelt inte att det är roligt. Jag vet däremot att bara jag kommer igång och hittar ett mönster blir det lättare och dessutom: när jag väl är igång med ett pass vill jag verkligen fullfölja det!

Många skolor har dragit igång igen såhär efter jullovet, vi börjar däremot inte förens imorgon. Min första skolvecka för 2014 börjar helt enkelt med två lediga dagar eftersom jag är ledig torsdagar och fredagar. Det här jullovet blev galet långt, fick lov den 18/12 och börjar igen den 13/1 så jag förstår varför jag är alldeles dagvild. Alla röda dagar mitt i veckan har inte gjort det lättare för mig men jag tror jag börjar komma i dagsfas nu igen.

Idag skulle jag gå upp i tid för att hinna rida ponnyerna innan lunch, men sängen var väldigt skön så jag planerade om. Gick därför upp till stallet efter min egna lunch vid halv 12, då fixade jag det mesta i stallet medan ponnyerna åt sin lunch i hagen. Red sedan Jumanji ett pass i ridhuset, han var väldigt fin! Han slappna snabbt spärrarna och sedan kunde jag mest bara sitta och le åt honom, klockren varv efter varv på volten i både trav och galopp. Var sådär så att jag aldrig ville sluta rida ni vet.

Miro hade jag tänkt rida ett dressyrpass på med lite programridning, blev jättesugen på att rida program eftersom jag tittade tillbaka på tävlingsfilmer från min och Zanzibars tid igår kväll. Jag tänkte dock om, för varför inte passa på att rida ute på ridbanan medan det faktiskt går? Det fick därför bli et galoppass istället, riktigt nyttigt för herr ponny kort i kroppen. Miro tyckte det var galet roligt som alltid, öronen spikade framåt oavsett om jag galopperade på allt vad hans ben bar eller om jag kortade ihop honom så mycket som det bara går. Är så roligt att arbeta honom såhär, för det behövs verkligen inte mycket för att gå mellan maxad ökad galopp och maxad samlad galopp. Nyttigt för honom att få variera mycket eftersom han är så pass kompakt, det här arbetet gör jag dessutom i hoppsadel och mestadels i lättsits för att han verkligen ska få rulla på och komma upp med ryggen. Traven var fin även den, som alltid efter ett sånt här pass. Lika lyckliga både jag och ponny, det är så roligt att galoppera! Miro gör sina egna små glädjeskutt, tror ärligt talat inte att han vet vad bocka är.

 

Nu har jag varit hemma någon timme och hämtat ny energi. Om en stund är det dags att gå upp till stallet igen för att rida dagens sista pass och årets första lektion. Listan hade redan kommit upp innan jag gick hem så var dit och tjuvkikade, jag ska rida på Helios. Vilken bra dag egentligen, det blir pass på alla tre favoritponnyer! Kan det bli bättre egentligen? Ja, kanske om jag fått ridit favorit nummer fyra, Blacky, men det var ju trots allt ett tag sedan jag passerade b-ponny åldern.

Ska ta och putsa av mina skor och chaps en snabbis nu innan jag går upp till stallet, de är extrem leriga efter att ha ridit på en blöt ridbana och dessutom lämnat ponnyer i lerig hage.

Idag blev det en liten spontan minifotografering med Miro, jag gick däremot all-in med tanke på att Johanna till och med lockade håret på mig. Den där hårlockningen var däremot slöseri med tid, för när vi val skulle ta bilder hade håret hängt ut sig nästan helt. Minsta lilla fuktighet i luften och håret blir rakt igen, så otroligt tråkigt. Till studenten blir det nog en hel flaska hårspray per lock för att vara på den säkra att det verkligen håller från morgon till natt!

Förutom att vädret var väldigt grått och tråkigt gick fotograferingen bra i övrigt. Miro såg för det mesta glad ut av sig själv eftersom shettisarna stod och skrek från en hage en bit i från, det gjorde även att hans naturliga resning framhävdes. Det var däremot lite spännande att sitta upp på honom barbacka kan jag säga, det gällde att vara uppmärksam eftersom han var lite småladdad.

Annars har vi fixat stallet och jag har skrittat Jumanji barbacka en sväng på banan, tyvärr började det regna precis när jag kom ut och det övergick till både blåst och snöblandat regn. Förutom det var det ganska mysigt att skritta runt med ett fleecetäcke runt benen. En ganska lugn stalldag med andra ord, imorgon är det däremot dags för lite riktigt ridning igen efter massagen.

Resten av kvällen blir det en tur ut till garaget en gång i timmen för att byta i tvättmaskinen, där emellan ska jag redigera bilderna som togs idag. Tills vidare får ni två smakprov på en halvlurvig Miro från när jag ställde in kameran!

Idag har jag och Johanna tagit tag i våra stallgarderober, något som varit välbehövligt under en väldigt lång tid. De har varit otroligt stökiga och alla väldigt många schabrak har legat otvättade på en hög på Miros ena sadel. Kaos gånger tio skulle jag vilja säga att det varit.

Nu har vi däremot städat, rensat och organiserat igen. Alla schabrak utom två har tagits hem för tvätt till exempel, trots att vi har hur många som helst har det varit en bristvara på rena nu på slutet. Vi har även rensat ur en hel del saker som vi inte behöver ha kvar, bland annat schabrak och fleecetäcken eftersom vi har så det räcker och blir över. Det blev väldigt tomt i skåpen kan jag säga eftersom det var mycket som försvann till både tvätt och försäljning.

När allt var rensat och urstädat tvättade vi i princip alla skydd och boots vi äger, vissa var lortigare än andra. Tyvärr fungerar inte varmvatten i stallet för tillfället, igår var det ett rör som läckte och trots att de fixat det finns det fortfarande inget varmt vatten i kranarna. Vi fick helt enkelt koka upp vatten, för att tvätta i kallvatten är ingen höjdare. Det tog ett bra tag att få rent alla boots och skydd, några grimmor, täckesgjordar och flyghuvor slank också ner för tvätt. Ungefär halva tvättstugan blev nog blöt och vi tog nog upp alla möjliga hängutrymmen som finns lediga där inne.


Efter allt var tvättat åkte vi hem en vända med våra tre IKEA-kassar med schabrak, fyra täckespåsar med täcken, två påsar med småsaker samt två stora påsar med saker som ska slängas. Det blev en snabbvisit med matpåfyllning och sedan upp till stallet igen för att mocka, fixa mat och vatten. Vi sprayade även in tre av Jumanjis täcken med smaka-illa-grej och teamworkade slutligen för att få ponnyerna rena. Johanna spolade ben + oljade in hovar medan jag borstade, tyvärr hann vi bara med Miro innan avloppet blev fullt. Det var gladeligen bara att få rent det innan vi kunde fixa Jumanji, ingen rolig historia då vi var tvungna att gå ner under andra brunnslocket. Tillslut kunde vattnet i alla fall rinna ner och 40 minuter senare kunde vi äntligen ställa in Jumanji i duschspiltan.

Nu har vi bara ungefär trehundrasjuttioelva tvättmasikner framför oss. I första hand ska det som ska säljas tvättas, allt för att kunna ta bilder och lägga ut snarast möjligt. Därefter tvättar vi det som ska vara kvar. Tvättmaskinen går redan varm och det förblir nog så även under de kommande dagarna tills allt är tvättat och fint!

Idag skämdes båda ponnyerna bort med massage, precis som alltid en gång i halvåret. Egentligen skulle de fått massage innan jul men då blev massören sjuk, därför fick det bli nya tider idag istället. Det gjorde egentligen inte så speciellt mycket och på ett sätt kan jag tycka att det blev bättre att ta det nu.

Miro var först ut och hon hittade absolut ingenting på honom den här gången heller. Det blev helt enkelt bara en massage för hans eget bästa och för att underhålla, hon körde även lite laser på honom av samma anledning. Jumanji var fin i kroppen även han den här gången, det var lite i ryggen men det var med absolut största sannolikhet lite träningsvärk sedan igår. Han fick helt enkelt också bara massage och laser för underhållningens skulle + lite extra laser på träningsvärken.

Än en gång fick vi massor av beröm för våra fina ponnyer. Det så alltid roligt att få höra att de är väldigt fina i kropp och muskulatur, samt att vi gjort ett bra jobb med de. De båda har trots allt haft sina små saker till en början men nu finns det inte ens anmärkbara spår av dessa. När hon träffade Miro för första gången (det är 2,5 år sedan nu, vi hade haft honom strax över 1 år) var han både kort och lite stel i sitt högra bakben, något som dessutom märktes i ridningen. Det finns inte ens ett spår av det muskulärt idag och så har det varit ett bra tag nu, de senaste gångerna har han bara behandlats i förebyggande syfte. Jumanji var spänd både i bog och bakben när han kom till oss men det har också bara blivit bättre och bättre, nu finns inget att anmärka på honom heller.

Det känns ganska otroligt att det går att rida på ridbanan i början av januari trots att det inte är snö på den. Både jag och Miro tyckte det var helkul dessutom. Galopperade en hel del och varierade verkligen mellan att låta honom sträcka ut för att sedan komma tillbaka igen. Ren lycka att få sitta på den där ponnyn, även om vädret var mulet och det fanns lite småregn i luften.

Idag för tre år sedan publicerades det första inlägget på den här bloggen, gott nytt bloggår! Tänk vad mycket som förändrats sedan dess samtidigt som mycket är sig likt. Är det något som hängt med här från start?

Dagen har förövrigt varit väldigt lugn. Sovmorgon utan alarm ställt, sov däremot ganska oroligt på grund av mystiska drömmar på morgonsidan. Skönt att få vakna av sig själv vid 10 i vilket fall! Efter frukost och lite "ta-det-lugnt"-tid drog Johanna med mig och kameran ut en vända för att hon ville bli fotograferad. Tror faktiskt det blev en hel del härliga bilder!

Efter lite lunch började jag plocka lite i mitt rum, det gick sådär halvbra eftersom jag kom på en ny idé och rätt som det var stod jag och målade en ny hylla som ska upp. Så kan det gå, men slutresultatet kommer blir bra tror jag! Därefter var det bara att gå upp till stallet för att mocka och ta in Miro tidigare för att han skulle hinna äta + smälta maten lite innan dagens träning.

Tränade sedan för Göran, sista träningen. Har tränat för honom en gång i månaden de senaste två och halvt åren men idag red jag min sista träning eftersom jag sagt upp platsen. Träningen gick ganska så bra, fick tyvärr inte den där fina känslan som jag letar efter förens i slutet. På fredag blir det träning för Pernilla igen, det ser jag fram emot!

Nu ska jag ta och titta lite på filmen från dagens träning samt skriva klart mitt 2013-inlägg som kommer tidsinställas för imorgon. Så mycket mer bloggning än så blir det antagligen inte i år. Avslutar i alla fall 2013 med att tjäna ytterligare lite mer pengar, blir nämligen att jobba i stallet imorgon på förmiddagen. Miro ska även få sig en ordentlig promenad.

Dagen började med att jag blev inringd för jobb i stallet på grund av en utebliven stalltjänstpersonal. Helt plötsligt blev det mycket lättare att ta sig ur sängen, hade nämligen varit vaken i 10min och legat och laddad för att gå upp och fixa stallet åt våra ponnyer. Istället blev det tre timmars jobb (en väldigt lång ras inräknad) i stallet, inte helt fel det heller.

Nu på kvällen var jag och Johanna upp för att skritta ut ponnyerna i mörkret, jag red Jumanji och hon Miro. De började väldigt laddat då Jumanji bokstavligt talat flög iväg när han fick syn på Miro först. Tokponny. Det var sedan spänd första 1/4 av turen, sedan slappnade han han riktigt bra faktiskt. Det roligaste på hela turen blev däremot när vi kom tillbaka till stallet och tränade på att gå igenom vattenpölar.

Miro gör som Miro gör när han inte vill något, lägger i backen och backar hejdlöst i en väldigt hög hastighet. Jumanji drog åt alla håll och kanter, ibland kom det även något skutt rakt upp i luften. Vi kunde i alla fall konstatera att Miro var tuffast för bara han tagit sig igenom vattnet några gånger skrittade han igenom som ingenting, Jumanji däremot drog samma procedur igen innan vi tog oss igenom. Sista vändan var dock roligast, kände verkligen hur han laddade järnet och rätt som det var hade vi hoppat över vattenpölen. Fungerade lika fint det också. Många skratt blev det!

Gårdagen började precis som de senaste jularna har gjort: i stallet. Vi morgonpigga julaftonsfirare bjöds till och med på snö dagen till ära, ett vitt täcke låg över marken medan flingorna föll. Tyvärr regande den snart bort igen. I stallet började vi som vanligt med att släppa ut lika förvånade hästar som vanligt innan vi satte igång och fixa i ordning allt i stallet. Sedan satte julgodistillverkningen igång så att när hästarna fick komma in igen runt sju fanns godis upphängt i boxarna och i krubborna låg tårtor med äpplen, morötter och betfor på. Under tiden som hästarna åt åt även vi vår frukost, runt en timme senare var alla färdigätna igen och hästarna släpptes ut igen. Efter det fixade vi det sista. I år var vi snabbare än vanligt och redan vid niotiden var jag och Johanna påväg hemåt igen.

Väl hemma igen tittade jag på julkalenderns sista avsnitt, som enligt mig slutade väldigt bra. Julkalendern blir man aldrig för stor för så länge det är en bra julkalender. Umgicks sedan med familjen, mormor, Jim och morfar som var här och åt frukost. När de åkt gjorde jag jultårta till kaninen, kändes lite konstigt att bara göra en. För två år sedan var det tre, förra året två och nu bara en. Julstädade lite åt henne också innan hon fick sin tårta, hon var däremot inte så jättehungrig tror jag. Kanske för att hon fått lite annat att äta på medan jag städade.

Jag gjorde sedan i ordning mig för julafton och under tiden kom farfar hit. Lagom tills jag var färdigfixad var det däremot bara att dra på sig överdragskläder för att gå upp till stallet eftersom vi hade jouren. Väl hemma igen hade farmor också kommit och det var dags för jullunch innan som var färdig i tid till Kalle Anka började. Missade däremot större delen av programmet, precis som vanligt, eftersom jag var ordentligt trött efter att ha gått upp tidigt och antalet sömntimmar blivit allt för få.

När jag vaknade till igen blev det lite mer tv-tittande innan det var dags för paketutdelning och paketöppning. De största julklapparna har jag redan fått, Stockholm International Horse Show helgen och Thailandresan som blir av i april. Fick trots allt lite paket, inga hästsaker förutom en dalahäst i trä och en i porslin. Jag är väldigt nöjd över det jag fick i vilket fall. Ska även beställa en ny hemmaridhjälm till mig själv i julklapp, har funderat på det enda sedan i somras men nu ska jag slå slag i den saken.

Kvällen bjöd på mer tv-tittande och en promenad till stallet för kvällsfodring. Vi gick även förbi på kyrkogården för att tända ljus på några gravar. Hemma igen åt vi lite mer innan kvällen avslutades med filmen "Hur många kramar finns det i världen".

Jag är nöjd med min julafton som firats med familjen och djuren. Katten låg och sov på sin säck (ni vet bilderna som jag laddade upp i förrgår) fram tills vi delade ut alla julklappar, han såg verkligen helnöjd ut. Just nu är det julkalendermaraton här hemma som varje juldag, jag sitter och tittar med ett halvt öga eftersom jag redan sett den. Mot eftermiddagen blir det stallet och ridning på Miro.

Jag hoppas att ni alla har haft en lika bra julafton som jag!

Jag gissar på att de allra flesta av er ligger och sover vid den här tiden, det gör däremot inte jag. Nu är det dags för hästarna att få sin julafton precis som enlig de vanliga traditionerna på Säterbygdens Ridklubb.

God Jul!

Det är dagen före julafton och ärligt talat: det känns inte alls som julen är här. Nog för att jag de senaste åren inte känt en fullständig julstämning sådär innan julafton, men i år är den verkligen totaldöd. Jag vet inte vad det är som gör det, kanske är det snön som lyser med sin frånvaro. Annars brukar alltid någon liten glimt av julstämning finnas där när julshowen i Globen är över, när hela Borlänge och Säter lyser av ljusslingor eller när grankransarna hänger på plats på hästarnas boxar.

Idag har jag och Johanna i alla fall klätt granen, det känns i alla fall lite mer som jul nu. Paketet ligger även de under granen och väntar på att delas ut för att sedan öppnas. I år har jag faktiskt inte önskat mig någonting i julklapp, jag kunde inte komma på en enda materiel sak som jag verkligen ville ha och som dessutom kändes rimlig. Det finns så mycket annat jag hellre skulle vilja ha, men de är svåra att slå in i ett paket och lägga under granen.

Jag tog i alla fall de traditionella julgransbilderna, lyckades även lura katten till att vara med och han var den som fastnade mest på bilderna. Han var inte speciellt svårflörtad när jag la en paketsäck framför granen. Fick han välja skulle han däremot ligga under granen, lite arg är han nog över att paketen tagit hans bästa sovplats.

 

 

Vi klippte om honom enligt de gamla linjerna och undvek även manen den här gången (vi fick med några millimeter man förra gången, som tur är syns det  inte så mycket!). Igår badade jag halva honom, blötte bara ner och schamponerade det som skulle klippas eftersom jag inte ville blöta ner honom onödigt mycket. Även om det är plusgrader ute och det är varmt i stallet kändes det onödigt att blöta ner hela honom, även om han skulle behöva dn rejäl tvätt. Det får bli till våren istället.

Det tråkiga med att klippa är att han blir så grå. Efter första klippningen blir han nästan svart men efter andra blir han grå/beigeskimrande, det förstnämnda är  finast. Blank som tusan blir han i alla fall, kanske inte så konstigt med tanke på hur blank han är naturligt i pälsen.

Idag när jag mockade fick jag dessutom förstärkning. En hel liten armé stod utanför och beskådade den söta lilla "nykomlingen", jag fick dessutom hjälp med att både kratta, lägga upp hö i krubban och att köra ut skottkärran. Miro fick även många klappar innan boxdörren stängdes igen. Han verkade inte besviken över uppmärksamheten.

Nu är det dags att borsta och göra oss klara för lite lättare jogging efter gårdagens dressyrpass!

Idag har Miro flyttat till ett nytt stall. Enda från klubbens privatstall och in i ridskolestallet, det blev alltså inte en speciellt lång flytt. Vi har själva valt att gå med på den här lösningen tills vidare, det är nämligen inte en permanent flytt men vi vet heller inte hur länge Miro kommer stå där inne.

Miro var lite fundersam när jag ställde in honom i fel stall efter jag borstat och fixat med honom efter ridningen, men det fanns lite halm att tugga på så det var han glad över. Däremot tittade han på mig med stora ögon när jag gick förbi precis som han sa "men hallå mamma, varför står jag här?". Han fick i alla fall sin eftermiddagsmat och jag var kvar medan hans boxgrannar kom in. Rebell och Miro brydde sig inte ens om varandra, med Zabina blev det däremot något skrik.

Som den hönsmamma jag är var jag upp igen nu på kvällen för att se hur lillponnyn skötte sig, men även för att se hur det gick för Jumanji och hans nya boxgranne. När jag kom in i lilla stallet fick jag en chock, det var inte längre någon liten ponny som stod i Miros gamla box. Till och med de största hästarna i lillstallet ser små ut och när Jumanji står med huvudet i sitt "nyfikenläge" är det ungefär i jämnhöjd med sin nya grannes rumpa. Det verkade fungera bra i alla fall, men jag tror att Jumanji tyckte hans nya granne var lite väl stor.

Miro däremot, han stod och sparkade och pep mot Zabina. Det är inte många hästar som vågar tjafsa med henne och defintivt inte många som får henne att ställa sig i andra hörnet av boxen, men vem om inte Miro lyckas. Miro var riktigt arg och tänkte inte ge sig, det blev många ordentliga smällar i boxväggarna. Vi bytte därför plats på Miro och Rebell, så nu står Miro i en hörnbox precis som han gjort tidigare. Det blev genast mycket lugnare. Miro är lite så, de underlägna hästran bryr han sig inte om men om någon bjuder upp till "bråk" är han gärna med på noterna. Står han brevid någon som bråkar, då bråkar han. Står han brevid någon som är snäll, då är han snäll.


Det känns lite konstigt att vara tillbaka i stora stallet (alltså ridskolestallet) igen, nu har jag haft ponny i lilla stallet i över 3,5 år. Jag kommer garanterat gå fel i början, det har redan hänt en gång hittills. Lite tråkigt känns det att inte stå i samma stall som Johanna, nu kommer vi bli så splittrade. Sedan efter sommaren har vi dessutom haft guldläge med ponnyerna i boxarna brevid varandra, det har varit perfekt. Det mysiga med stora stallet att det blir lite flashbacks till tiden som skötare, jag menar, det är ju där allt hästeri verkligen började.

Sista veckan innan jullovet, min hjärna tog jullov i torsdags och min starkaste livsgnista lika så. Just nu känns det mesta bara tungt, grått och tråkigt faktiskt, motivationen ligger nere på noll på så många plan. Ibland önskar jag bara att jag kunde spola tillbaka tiden för att bara göra om och göra rätt, eller så önskar jag att jag i alla fall kunde ha lärt mig av mina tidigare misstag. Humöret blir inte bättre av att vädret speglar precis samma visa, snön är ett minne blått och allt som finns kvar är is, slask och lite lera.

Två skoldagar kvar till jullov i alla fall. Det enda som behöver göras är en modell på ett träns (skulle så gärna vilja förverkliga det tränset, ponnyprinsarna skulle vara så söta i det!) och sedan har jag bestämt mig för att jag måste skicka in en historiauppgift som är i princip klar. Onsdagen känns väldigt lätt skolmässigt men morgondagen känns ungefär lika jobbig som idag. Förhoppningsvis får jag sova bättre inatt så jag är lite piggare, idag har jag inte varit speciellt produktiv bortsett från matten även om jag höll på att bryta ihop trots att jag fattade precis vad jag höll på med. Vi skulle räkna på datorn vilket jag inte gillar i vanliga fall, min trötthet gjorde dessutom att jag gjorde slarvfel efter slarvfel. Bara människor som gjort skills på Khan förstår min frustration efter att gång på gång missa den femte uppgiften så att det bara var att börja om igen. Skam den som ger sig. tillslut gick det när jag fokuserade ordentligt på att komma ihåg att få med minustecknen. Sedan bestämde sig min dator för att ta jullov och gjorde två startreparationer i rad under sista lektionen, inte för att jag skulle fått mer gjort även om den samarbetat.

För att komma till något hästigare kan jag berätta att jag åkte till Norells en timme efter jag slutat för att möta upp mamma, det var ett tag sedan jag var där nu. Tyvärr fann vi inte det vi sökte så vi kom därifrån tomhänta och jag var ännu mer slut. Som tur var vaknade jag till lite i alla fall när jag kom upp till stallet, små glada ponnyöron gör något med humöret. Miro var dessutom på pusshumör idag.

 

På torsdag har jag en dressyrträning inbokad, äntligen! Det blev ingen förra veckan då jag kände att jag hade så mycket annat så därför trimmade vi på själva istället. Känns lite tråkigt att jag inte kommer rida innan dess bara eftersom det inte finns några lämpliga tider i ridhuset nu måndag och tisdag, ute är det isgata. På onsdag ska Johanna hoppa Miro på min lektion för att känna lite inför söndagens julklappshoppning (som jag tyvärr kommer missa, stort minus på det). Jag ser i alla fall fram emot den i vilket fall!

Resten av kvällen har jag ägnat åt att blinda Filippas hjälm, så nu blänker den nog mest i stallet framöver. Riktigt pillerjobb är det allt, men jag lyckades göra både ett hjärta och en stjärna på beställning. Hon har helt själv bestämt vart alla diamanter (givet vis är det diamanter!) ska sitta och tänk vad lite blingbling kan göra!

Idag skulle Miro egentligen få göra någon form av lättare arbete, men den planen ändrade jag till vila. Det är så oerört tråkigt när det är stenhårt i backen överallt och dessutom kolsvart ute, i ridhuset är det lektioner mellan 16-21 på måndagar. Vill jag rida i ridhuset måste jag verkligen skynda mig hem till stallet efter skolan, springa ut i hagen och hämta Miro för att sedan göra iordning honom i raketfart: idag kände jag inte för det alternativet. Hade istället tänkt att skritta honom uppsuttet någonstans ute men motivationen fanns helt enkelt inte där. Då tyckte jag att det var bättre att han fick vila, det dör han inte av och han har dessutom presterat så otroligt bra på slutet.

Beslutet kändes lite bättre utav att Miro hade varit jätteduktig när Pernilla tömkörde i lördags. Inga attityder utan han hade bara sagt "ja" till allt, så skönt att höra! Han hade skött sig så pass bra att hon kunde ändra grundplanen och lägga in och ta igenom även andra saker. Imorgon är det Göranträning på planeringen, jag har inte ridit sedan i torsdags men det ska allt gå bra ändå. Förhoppningsvis kan vi lägga träningen på mer grundridning, det kommer jag i alla fall att önska.

Det var i alla fall underbart att äntligen få träffa ponnyprinsarna igen. Lyckades sno några pussar av de även om det fanns intressantare saker som mat i boxarna. Dumt planerat av mig egentligen att vara där över eftermiddagsmaten, de brukar inte direkt vara sociala då. Lyckades i alla fall sno lite pussar! Imorgon blir det att prova grimmorna, de glömde vi hemma idag.

Det kändes faktiskt lite tråkigt att det här var sista året i Globen, jag har funnits på plats vid någon show under alla år sedan 2007. Tack för alla upplevelser genom åren Globen, det finns många minnen sparade i både bildformat och på näthinnan! Å andra sidan ser jag fram emot att få se vad Friens Arena har att erbjuda, för jag lovar att jag kommer befinna mig där!

Nu sitter jag i bilen påväg hem från Stockholm. Jag och Johanna har haft en bra dag inne i Globen där vi fått se mycket bra ridning, körning och även lite show. Underbart att samla på sig så mycket inspiration, då inte bara från küren även om den enligt mig var dagens höjdpunkt. Även idag hann vi med något varv inne på mässan men vi kom ut därifrån tomhänta. Småtittade efter snygga schabrak i svart och brunt (kombinerat eller enskilt) men hittade inget som föll mig helt i smaken.