Tomacs Evita är en ponny som vi hade på foder under nästan 11 månaders tid. Hon är en New Forestponny född 1992 med en mankhöjd på 139cm. Den 30 december 2010 tog vi hem Evita på foder under obestämd tid och hon stannade hos oss till den 20 november 2011 eftersom vi då köpte Jumanji. Idag står Evita hemma hos sin ägare där hon lever livet som pensionerad tävlingsponny och avelssto.

Evita är en ponny som oftast har inställningen att det mesta som inte handlar om att springa fort eller hoppa över hinder är onödigt. I dressyren är hon en riktig utmaning med tanke på att hon har kroppen lite emot sig och dessutom inte finner det speciellt intressant, hon kräver otroligt mycket tålamod från sin ryttare för att alla bitar ska falla på sin plats. Det är faktiskt lite charmen med henne och jag lovar, när man väl hittar knapparna är det värt slitet! I hoppningen är hon däremot en riktig klippa, även om hon gärna blir pigg och på tar hon väl hand om sin ryttare eftersom hon är en rutinerad dam. Sköter ryttaren vägarna och tempot gör hon sitt bästa för att ta sig över hindren. Även om hon började bli till åren redan när vi hade henne märktes det inte ett dugg, i skogen var det full fart framåt och i hoppningen stod hon gärna och stutsade lätt på bakbenen.

Egentligen var det inte tänkt att vi skulle ha en ponny till, men eftersom både jag och Johanna ville rida mer än vi fick möjlighet till på en ponny föreslog Pernilla Evita som foderponny. Vi tog hem henne som läromästare och det kan jag garantera att hon var, speciellt för Johanna som red henne mest av oss två. I hoppningen lärde Evita både mig och Johanna massor med sitt självsäkra jag och i dressyren skedde en klar utveckling. Ju mer vi lärde känna henne desto fler knappar hittade vi på henne och med rätt tålamod kunde även Evita förvandlas till en dressyrponny.

Evita har med tidigare ryttare tävlat till och med LA-hoppning. Jag tävlade Evita en gång lokalt, en LC:1 där vi låg på runt 47% men lika nöjd för det var jag med tanke på att hon mestadels gick runt och funderade vart hindren var. Johanna tävlade henne flera klubbtävlingar på LD-nivå under våren och de nollade varenda en, på hösten startade de sina första lokala tävlingar. En LC:1 dressyr på runt 45% och sedan två LD:er som de nollade, de startade även tre LC:er med 4 fel i omhoppningen som bäst. Johanna lånade även Evita på det årets julklappshoppning även om vi lämnat tillbaka henne, de nollade då både på LC- och LB-höjd. Under hösten 2012 lånade Johanna Evita och red en lokal LC, de slutade då som 5e placerade efter en omhoppning på säkerhet. Evita är även utställd med 42p som bäst och har totalt fått sex stycken föl.

Vi är otroligt tacksamma för att vi fick chansen att lära känna Evita under den korta tiden det varade. Även om Evita gav mig mycket självförtroende gav hon Johanna desto mer, Johanna utvecklades verkligen inom hoppningen på den här ponnyn och fick dessutom sitt självförtroende ute på tävlingsbanorna genom henne. Enda anledningen till att vi valde att skaffa en till egen ponny istället för Evita var för att Johanna ville ha en ponny att utvecklas med under hela sin ponnytid och desutom någon som var mer utevcklingsbar inom dressyren, tyvärr kunde inte Evita erbjuda följande. Evita ligger däremot oss alla varmt om hjärtat och att ta beslutet att lämna tillbaka henne var allt annat än lätt.

Jag ångarar många gånger att jag inte tog tillvara på tiden med Evita mer. För det första hamnade hon för min del lite i skymundan bakom Miro och för det andra blev det lite annat onödigt trassel kring fodervärskapet som tyvärr gick ut över Evita även om det inte borde ha gjort det. Oavsett kommer Evita alltid ha sin plats i mitt hjärta, för den är hon värd. Hon lärde mig så mycket och jag vet att hon kunnat lära mig så mycket mer. Jag saknar henne.