Idag var det dags för månadens Göranträning och givetvis hade jag hoppats på helt rätt förutsättningar den här gången, men inte. Till en början med har jag under dagen fått ett nytt skavsår (något jag drabbats hårt av senaste tiden) som satt precis där stöveln ger som mest tryck på hälen samt precis där sporren sitter, var lite smärta när hälen trampades ner men överkomligt. Det större problemet var knott, jag lämnade nosnätet inne då jag tänkte att det skulle fungera ändå men där hade jag fel.

Redan när jag började rida fram individuellt började huvudruskningarna att komma på honom. Men jag red på med tampoväxlingar, rakriktning och böjningsfokus runt på ett stort fyrkantsspår så gått som det bara gick. Fick väl ingen vidare känsla om man säger så, men jag höll tålamodet uppe.

Vad vi gjorde under själva träningen är lite svårt att förklara i detalj faktiskt. I mångt och mycket handlade det om att jag verkligen skulle få honom ordentligt mellan hand och skänkel för att få huvudskakningarna att upphöra. Fick rida på volter och fyrkantsspåret varierat i trav och galopp, vid varje skakning skulle jag lägga på skänkeln och sedan ta tillbaka honom igen. Volternas storlekar varierade och i galoppen fick jag även rida lite förvädn på fyrkantsspåret och serpentin. I traven jobbade vi även med att flytta honom för skänkeln på volten och i skritten gjorde vi lite framdelsvändningar.

Ridkänslan var bra med tanke på hur han var i huvudet. Lyckades trots dessa skakningar få en känsla av att han faktiskt tog tag i arbetet trots allt men sedan rubbas givetvis en hel del tack vare skakningarna. Men det är väl bara att le och vinka och se det som en ny erfarenhet. Nu har jag trots allt fått hjälp med att få lite bukt på problemet och hur jag kan gå tillväga, jag blir nog lite för mesig och försiktigt när jag rider självständigt.