Idag stod det dressyrträning för Pernilla på schemat, hemma på klubben. Red ute på stora ridbanan trots att regnet sakta men säkert började droppa ner på oss en stund efter träningens början, men ärligt talat var det mest bara skönt.

I den individuella framridningen höll Miro på väldigt mycket med huvudet, till en början gick han i den blandade passage/spansk skrittliknande gångarten som han själv har uppfunnit, men efter massor av tempoväxlingar kunde han i alla fall trava som en häst. Kände på honom i alla gångarter på både raka och böjda spår.

När själva träningen kom igång blev det hårdkörning från start. Fick fortsätta att vara sådär oerhört bestämd och koncekvent, en pytteliten ram som han ska finna sig i att vara inom. Det han tjuvar med är högersidan som han gärna vill göra sig både lång och rak i så hela träningen gick ut på att få in den helt i ramen. Fick rida på fyrkantsspåret och mindre volter, vända upp på medellinjen och variera gångarter och varv. Hela tiden benhård fokus på högersidan!

Det går verkligen inte att slappna av en sekund på honom, men vilket resultat ridningen ger. Bitvis är han riktigt fin verkligen! Jag är helt klart nöjd med träningen, fick bukt på hans huvudskakningar och känslan hittade jag allt. Nu blir det ytterligare fortsatt trimning för att komma igenom de här sista små spärrarna!