Stämpel för sitt intresse

Publicerat av Jennie Börs den 23 November 2012 kl. 22:16 i Tankar & åsikter

Förutfattade meningar, det är någonting som finns hos de flesta människor. För ridsporten finns det ett antal och jag antar att de flesta hästmänniskor någon gång har stött på någon av dem. Här kommer några exempel på reaktioner: de luktar illa, lek inte med maten eller det absolut senaste, hästar finns inte och hästar är frukt. Utöver följande är inte ridsporten en sport och det är hästen som gör jobbet.

Jag har aldrig skämts för mitt hästintresse, har någon frågat vad jag gör på fritiden har jag alltid varit ärlig. Responsen som jag fått tillbaka är varierande, endera kommer det följdfrågor, en kommentar likt ovanför eller så är det slut på diskussionen där personen i fråga bara accepterar. Personligen föredrar jag det första eller det sista alternativet. Börjar någon prata häst eller i alla fall visa sitt intresse går jag igång direkt, jag älskar att ha någon att prata häst med utanför stallet. Det sista kan jag också acceptera, för där visar ändå personen att den accepterar mitt intresse. Mittenalternativet är enligt min åsikt totalt onödig, oftast går det dessutom inte att föra en vettig diskussion med personen. Det enda som finns i deras hjärna är att hästar är onödiga ting som inte fyller någon annan funktion än på mackan. Ämnet att ridsport inte är en sport, det orkar jag inte ens diskutera. Visserligen har även jag åsikter om vad som är ridsport och vad som är ett hästintresse, för mig finns båda delarna. När jag ser till mig själv är jag involverad i båda parterna, jag sysslar med ridsport och har ett hästintresse.

Det som stör mig allra mest är att hästintresset i sig inte är accepterat på samma sätt som många andra intressen. Många gånger är det som att vi hästmänniskor går runt med en stämpel i pannan som förklarar att vi bara gulligullar med våra små hästar och att hästar i allmänhet är allt vi bryr oss om. Fel fel fel, de må vara våra bästa vänner som betyder otroligt mycket för oss men det utesluter inte att hästar är hela vår värld. Vi må gulligulla med våra hästar på samma sätt som de flesta människor gör med alla vanliga husdjur men jag lovar att det finns andra saker än hästar i våra hjärnor.



Någonting som vi hästmänniskor däremot måste bli bättre på, tycker jag, är att sluta försvara vårt intresse så förbaskat mycket. Jag förstår precis vad de vill nå fram till, att hästar och ridsport ska få en accepterad roll i samhället men det finns en hake. Desto mer respons vi hästmänniskor ger tillbaka bidrar bara till att den andra parten bara blir ännu mer taggade för att fortsätta sin strid. Hur moget är det egentligen när det kommer upp kommentarer om att hästar passar bäst på mackan egentligen, är det någon part som är omogen är det då den andra. Istället för att börja argumentera emot, ge då en klockren motkommentar eller ignorera bara. Vad jag vill komma till är at vi hästmänniskor behöver mogna till om vi vill bli accepterade, inte bli igelkottar som ger tusen taggar tillbaka. Det är precis den responsen som den andra parten vill ha.


Jag antar dessutom att ingen missat Facebook-gruppen "Hästar finns inte"? Bara för att lämna en kommentar när jag ändå är inne på ämnet, hur orkar de ens? Det är visserligen en ganska smårolig grupp, men ärligt talat: vart vill de komma?


Hästintresset må vara ett av de intressen som är mindre acceptabelt i samhället. Många förutfattade meningar och det finns mycket att göra narr av. Personligen upplever jag häst hästintresset och ridsport får en allt mer större roll, låt oss därför tillsammans hjälpa den rollen växa. Vad jag vill säga är, koppla bort vad allmänheten tycker och var stolt för att du har just det intresset du har. Gör ingen stor grej av motståndet, ta det med en klackspark och visa att du är mer mogen än den andra parten.


Kommentarer
Mitt namn är:
Kom ihåg mig

Min e-postadress: (publiceras ej)

Min blogg:

Kommentar:

Trackback