Idag är det ett år sedan vi tittade på Miro, ett helt år sedan jag träffade min prins för första gången. Det är helt sjukt, det känns som det var igår samtidigt som det känns som det var hundra år sedan. Jag menar, har det funnits ett liv utan Miro?

En sak är då säker, han är ingen lite köttbulle längre i alla fall! Nu är han bra i hullet och han har fått tillbaka sin kondition igen. Jag har även lärt mig en hel del. Men en sak är då säker, någon bättre ponny än Miro hade jag aldrig kunnat få!